Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lärmiljö. Miljö och material skiljer sig åt mellan förskolor och materialets tillgång och tillgänglighet ser ofta olika ut beroende på barns ålder. Med utgångspunkt i vår egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsättningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien är att ta reda på hur lärare verksamma inom olka gruppkonstellationer på förskolan samtalar kring miljö och material med fokus på barn mellan ett och tre år. Detta gör vi genom tre övergripande frågeställningar som behandlar materialets betydelse för små barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lärarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vår tanke med studien är att undersöka två avdelningar med olika åldersinriktningar.

Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna.

I detta examensarbete undersöker jag pedagogens roll vid fantasilek. Mitt syfte med arbetet är att få en fördjupad förståelse för vad pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan kan innebära. Den frågeställning vilken jag söker svara på är följande: ?Vad är pedagogens roll vid barns fantasilek i förskolan, enligt fem förskollärare?? Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag valt att ta i ett sociokulturellt perspektiv på fantasilek och pedagogens roll vid densamma. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativt orienterad intervjustudie.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

Syftet med vårt arbete är att beskriva hur fyra förskollärare ser på och arbetar med barnens språk i samlingen, hur de uppfattar den egna rollen och hur de ser på barngruppens betydelse för barnens språkutveckling. Syftet är också att beskriva de språkliga svårigheter som kan förekomma i samlingen och på vilket eller vilka sätt pedagogerna ser på och löser dessa. Frågorna som vi utgick från var följande: Vilka aktiviteter och rutiner använder sig förskollärarna av under samlingen som de anser gynnar barnens språk? Vilken roll anser förskollärarna att de spelar för barns språkliga framsteg? På vilket eller vilka sätt anser förskollärarna att gruppen är viktig för barns lärande? Vad menar förskollärarna att det finns för språkliga svårigheter i samlingen och hur agerar de vid dessa? Det problemområde vi berör i vår studie är om förskollärare prioriterar och stimulerar barns språkutveckling i den dagliga samlingen och hur de löser problemet med att barn lär sig språk på olika sätt. Studien genomfördes i en storstad i södra Skåne och metoderna som vi använde var kvalitativ intervju och videoobservation. Vi observerade fyra förskollärare när de genomförde en samling och intervjuade sedan samtliga utifrån den observerade samlingen samt vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet av studien visade att samlingen är komplex och består av flera delar som alla är viktiga för att stödja barns språk, gruppsammansättningen, samlingsaktiviteterna, rutinerna och pedagogen.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

För att en god och säker vård ska kunna ges är det viktigt att sjuksköterskor handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans beredskap i etiska och moraliska situationer. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sjuksköterskor upplevde ofta etiska och moraliska bekymmer. Organisationens riktlinjer, övrig vårdpersonal, patienter och deras anhöriga samt etiska riktlinjer hade inverkan på sjuksköterskans sätt att agera.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande.

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut i arbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när det gäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en central roll.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig..

Syftet med studien är att ge en uppfattning om vad förskollärare ser som viktigt vid en lämningssituation på förskolan. Studiens teoretiska anknytning bygger på det sociokulturella perspektivet, där språket benämns som viktigt och är betydelsefullt i mötet med andra.De frågeställningar som används i arbetet är en grund för de kvalitativa intervjuer som gjorts med åtta erfarna förskollärare från två olika kommuner, där de forskningsetiska principerna har beaktats.Resultatet visar att de intervjuade är eniga om att ansvaret för lämningssituationerna ligger på förskolläraren. Resultatet visar även att förskollärarens erfarenhet har betydelse för hur mötet mellan förskolan och hemmet blir. Genom erfarenheten ökar förskollärarens förståelse för vårdnadshavares och barns känslor vid en lämningssituation, som i sin tur kan vara avgörande för hur framtida relationer fortskrider. Resultatet påvisar också att det finns möten som kan upplevas mer eller mindre känsliga, vid dessa möten får förskollärarnas barnsyn en stor betydelse.