Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur.De frågor vi sökte svar på var:  Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter. .

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har ändrat sig genom åren.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger främjar barns andraspråksutveckling i den mångfaldiga förskolan. Mina frågor var: Vad innebär ett språkutvecklande förhållningssätt till flerspråkiga barn? Vilka resurser finns att tillgå samt används av pedagogerna i arbetet för barns språkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelärare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhållningsätt till barns modersmålsamverkan med deras andraspråksutveckling. En del pedagoger är även uppmärksamma på barns egna kulturs betydelse för andraspråksutvecklingen.

Tekniken är en stor del av alla barns vardag i samhället, detta ger oss därför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns språkutveckling i deras tidiga år. I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) står det skrivet att förskolan ska främja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen är i ständig rörelse framåt, hela tiden upptäcks nya fantastiska användningsområden kring de IT-verktyg vi använder oss av idag. Tekniken är här för att stanna! Hur kan vi delge vår kunskap till barnen inom användningsområdet pekplattan när det gäller barns språkutveckling?Syftet med studien är att undersöka hur pekplattan används i förskolans verksamhet för att främja barns språkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna använder sig av pekplattan som ett verktyg när det gäller att främja barns språkliga utveckling.Denna studie är kvalitativ då författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrån observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de använder pekplattan genom intervjuer.

Ämnet för uppsatsen är barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda på hur förskollärare och lärare förhåller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande påverkar utvecklingen. När barn och sexualitet kopplas samman uppstår ofta debatt för att sexualitet ses som något som tillhör vuxna. Sexualitet är också tätt sammankopplat med genus vilket påverkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollärare och tre lärare intervjuades.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger använder sig av forskares resultat då de planerar sitt arbete med barns språkutveckling. Jag synar ett samverkansområde och en skolas språkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter är mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och båda parter är delaktiga i forskningsprocessen, nås den bästa utvecklingen..

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Syftet med undersökningen är att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlärningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil. Litteraturgenomgången lyfter upp tre olika teorier om inlärningsstilar. Litteraturen behandlar även betydelsen av att kunna identifiera och att använda sig av ett barns inlärningsstil, pedagogens roll, förskolans syn på barn samt kritik mot inlärningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har någon större medvetenhet om inlärningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrån varje barns inlärningsstil.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

I detta projekt om barns skönlitterära läsning undersöks det om man kan öka barns läslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras på barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i åldrarna 7-8 år ville jag komma fram till vad barn helst vill läsa om och därefter skriva och illustrera en barnbok. När boken sedan var färdig fick barnen läsa den, säga vad de tyckte och svara på ifall de hade börjat läsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gärna skriva och illustrera sina böcker själva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att läsa.