Syftet med studien var att genom en kvalitativ litteraturöversikt beskriva personer med MS svårigheter i dagliga aktiviteter och arbetsterapeutiska interventioner som används för att främja delaktighet i aktivitet. Litteratursökningen genomfördes i databaser och genom manuell sökning. Elva artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier: ?Att organisera tillvaron och interagera med omgivningen?, ?Att sköta sig själv och hemmet? och ?En förändrad aktivitetsidentitet?.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att vilja vara nära och ha bra relationer: att vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildren´s opportunity to playA study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära.Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation.

AbstractThe aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students? self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose.The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling.

Patientdelaktighet i vården har visat sig resultera i förbättrade behandlingsresultat och ökad tillfredsställelse bland patienterna. Genom att belysa hur patienten upplever sin delaktighet i hälso- och sjukvården kan sjuksköterskan få en fördjupad insikt i patientens livsvärld och förbättrade möjligheter att bemöta och tillgodose hans behov. Sjuksköterskan kan, med denna fördjupade kunskap, utgöra en resurs för patienten och bidra till att skapa bättre förutsättningar för patientdelaktighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av delaktighet i svensk hälso- och sjukvård. Metoden var en litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

A vivid democracy requires participation from those who live in it, including children. Unlike adults, children have special laws and regulations to ensure them their democratic rights. Librarians? decision on what to buy makes an impact to someone else, which puts the librarian in a hegemonic position. Therefore, the purpose of this bachelor thesis is to, out of the child librarian?s perspective, view children?s participation at the public library in the matter of purchasing literature.

       Introduktion. Sjuksköterskan inom psykiatrin möter många närståendetill personer med psykisk ohälsa. I stödet till de närstående börlivsvärldsperspektivet vara centralt. Syftet var att belysa en närståendeserfarenheter av att leva tillsammans med en person med diagnosenbipolär sjukdom. Metod.

?Examensarbetet handlade om att ta reda på hur pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och pedagogen.?Den ?teoretiska utgångspunkten ?i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor.Studien bygger på intervjuer med ?sex pedagoger.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras föräldrar och vad föräldrar gör hemma för att stödja och stärka sitt barns språkutveckling. Dessutom vart föräldrar vänder sig för att hämta information om sitt barns språkutveckling och med sin eventuella oro. Här ges även en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebära för ett barns språkutveckling. Uppsatsen består av litteraturstudier om barns språkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess föräldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns språkutveckling och då främst deras syn på vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom som bor i hemmet.

Många studier har gjorts inom området familjeterapi men sällan har barnens egna upplevelser utvärderats. Studiens syfte är att utforska barns erfarenheter av familjeterapi. Frågeställningarna behandlar barnens förväntningar inför terapin, men även deras skildringar av familjesamtalen och situationen efter avslutad terapi. I studien, som har en kvalitativ ansats, har åtta barn i åldrarna 5-12 år intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor och "tjejpingmetod" (Soltvedt, M. 2005).

Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.