I dagens samhälle blir vi allt mer beroende av internet. Myndigheter försöker med hjälp av e-delegationen införa e-förvaltning. E-deltagande är en del av e-förvaltningen som innebär att medborgare får chans att lämna sina synpunkter elektroniskt via någon form av verktyg på internet. Tidigare studier visar på att det oftast är en medelålders, föreningsaktiv och välutbildad man som deltar i planeringfrågorna. Unga, lågutbildade och kvinnor deltar däremot mindre frekvent vid rådande deltagarmöjligheter.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna..

Varje år skrivs 110 000 barn in på sjukhus i Sverige. Mötet med sjuksköterskan är av stor betydelse för barnens upplevelse av vården. Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhusmiljö. Barnen i denna studie var mellan 4-18 år. Den utförda studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och grundades på åtta vetenskapliga artiklar.

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgår i undersökningen från att elevinflytandet vilar på fyra ben som är beroende av varandra och som alla är villkor för lärande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgångspunkt i läroplanen (Lpo 94) har jag med hjälp av en metodtriangulering bestående av en observationssekvens, enkäter till lärare och elever i årskurs åtta med tyska som språkval sammanställt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar på vilket sätt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lärande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, när det gäller att förverkliga elevinflytande i enlighet med läroplanens intentioner, är fråga om en tidskrävande process som framskrider gradvis..

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC ? Barns behov i centrum.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Syftet med uppsatsen är att utröna om, på vilket sätt och varför graden av delaktighet i det strategiska arbetet skiljer sig åt mellan ett kunskapsintensivt tjänstföretag och ett tillverkande företag. Vidare syftar denna uppsats till att beskriva hur framgångsrika företagsledare skapar delaktighet i företagets strategiska arbete. Studien har genomförts som en fallstudie där insamling av datamaterial skett genom personliga intervjuer och enkäter. Resultatet visar att medarbetarna har större delaktighet i det strategiska arbetet i det kunskapsintensiva tjänsteföretaget. Det kunskapsintensiva tjänsteföretagets vision, affärsidé, kultur och värderingar, stödjer delaktighet i det strategiska arbetet i större utsträckning.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

I den här studien tillfrågas föräldrar till elever i årskurs 6-9 hur de upplever portfoliometodiken på deras barns skola. Syftet är att öka kunskapen om hur föräldrar kan uppleva portfoliometodiken och därigenom förhoppningsvis kunna bidra till en förädling av metoden på sikt. Studien är genomförd i form av en enkätundersökning på en skola där man använder portfolion som pedagogiskt redskap sedan 2004. Resultatet visar att föräldrarna i huvudsak är positiva till portfoliometodiken. Majoriteten svarar att de tittar i sitt barns portfolio ungefär en gång per termin i samband med utvecklingssamtalet.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller..

The purpose of this study is to find out how some Swedish preschool teacher discussing how children's Swedish colloquial interaction can be enhanced in the free play. In this case where children are aged three to five.My research questions in the study are:-          What type of free play do preschool teachers talk about in relation to children's Swedish colloquial development?-          What do preschool teachers say about child's colloquial interaction?-           How do preschool teachers reason regarding in what environment children?s colloquial interaction occurs?In my study I have used an interview with elements of a visual method called The Diamond. The approach is that the participants in the interview will be enhanced to discussing about a wise certain number of images. These images are then to be ranked accordingly with a specific theme and terms.If a child has difficult to speak, you can take help of  the interest the child has, the child can tell you and the other children what he or she know about the interest.

Vår studie är gjord för att se om det finns någon skillnad i mellanstadieelevers beteenden i klassrum respektive idrottshall. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader i beteendena hos mellanstadieelever i idrottshallen respektive i klassrummet? Finns det några skillnader mellan pojkars och flickors beteenden? Hur yttrar sig eventuella skillnader och vad beror de på? För att komma fram till detta har vi använt oss av observationer som metod och observerat årskurs fem-klasser på två olika skolor. I arbetet har vi kopplat vår empiri till Connells teori om hegemonisk maskulinitet och Goffmans beteendeteori Front-stage och backstage. Vi har också använt oss av behaviorismens grundläggande tankar om hur en miljö kan påverka ett beteende.