Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smärta är en viktigomvårdnadshandling när barn vårdas på vårdavdelningar avsedda för vuxna, därsjuksköterskorna oftast inte är utbildade barnsjuksköterskor. Det är viktigt attsjuksköterskan uppmärksammar barns behov av smärtlindring och använderforskningsbaserade metoder som grund för smärtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bästa alltid ska komma i främsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka vad som påverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smärta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har använts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smärtbedömning av barn, Smärtskattning, Föräldrars delaktighet ibarnets smärtbedömning och Dokumentation av smärtbedömning.Slutsats: Smärtbedömning av barn sker inte i tillräckligt stor utsträckning och föratt förbättras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, föräldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbättra riktlinjerna av barns smärtlindring..

Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer som bor i ordinärt boende och har matsdistribution genom kommunen upplever sin matsituation. Studien har genomförts genom ostrukturerade intervjuer med åtta personer som var över 75 år som bodde i hemmet och hade matdistribution genom kommunen. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem olika kategorier som handlar om matens beskaffenhet och innehåll, interna och externa förutsättningar, anpassning, behov och strategier och beroende av andra personer. De äldre personerna upplevde att de saknade socialt sällskap vid måltider.

Emilia Sundström. (2010). Några förskolebarns perspektiv på sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet.

Syftet med denna studie är att utforska hur kreativa lärprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv på omvärlden och därmed skapa möjligheter att utmana barns lärande för hållbar utveckling. För att komma närmare barns perspektiv på omvärlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig själva och världen de lever i, samt hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsperspektiv och baserar sig på deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg används posthumanismen, vilken ifrågasätter världens tudelade struktur och som ser barn, lärande och kunskap som sammanflätade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad på hur barn relaterar till omvärlden och hur barns perspektiv på hållbar utveckling framträder i estetiskt skapande och berättande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring flerspråkiga barns språkutveckling och lärande samt att undersöka miljöns betydelse i detta sammanhang. Mina teoretiska utgångspunkter baserar sig på Vygotskijs sociokulturella teori om barns lärande. Förutom Vygotskij har jag också hämtat resonemang från Bråten (1998), Lindqvist (1999), Strandberg (2006), Säljö (2000) och andra forskare. Uppsatsens empiriska underlag grundar sig på ostrukturerade intervjuer med fyra förskollärare i tre förskolor. Samtliga förskolor ligger i ett mångkulturellt område.

Under vår förskollärarutbildning på Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det är som pedagog att vara medveten om sitt förhållningssätt. Som vuxna är vi förebilder för barn, vilket innebär att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, därför är barns olikheter i allmänhet av intresse att uppmärksamma och därför känns angeläget att skriva om.Vi vill tacka våra fyra pilotpersoner, samt våra åtta intervjupersoner som var villiga att ställa upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vår fantastiska handledare Lena Jensen som trodde på oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi även tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss är att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen är beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrågasättande och kritik. Fokus har främst legat på ökande taxeringsvärden till följd av att områden blivit mer attraktiva och den påverkan detta har haft på fastighetsskatten. Detta har särskilt gällt kustområden där köp av fritidsbostäder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat på grund av den höjda prisnivån.

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera Lilla Bommens verksamhet med fokus på insatser och metoder, både ur ett personalperspektiv och ett brukarperspektiv. Detta för att utröna styrkor och svagheter inom verksamheten.Studien har följande frågeställningar:? Hur fungerar arbetssätten?? Hur fungerar kommunikationsprocesserna?? Vilka hinder och möjligheter kan utläsas gällande förändringsarbetet?Studien baserades på kvalitativ metod och utgjordes av en observationsstudie av stödboendet Lilla Bommen och tio semistrukturerade intervjuer med fyra boendeassistenter och sex boende på Lilla Bommen. De teoretiska perspektiven var främst symbolisk interaktionism och kommunikationsteori.Resultatet visade att de basala insatserna, alltså kost och logi fungerade bra. Arbetssättet för det kvalitativa stöd och motivationsarbetet gällande insatser och metoder utgick från kontaktmannaskap.

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt arbeteÄMNE: Socialt arbete, C-kursHANDLEDARE: Masoud KamaliSAMMANFATTNING:Enligt Barnkonventionen skall barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, enligt artikel 3. Den svenska barnlagstiftningen skall följa de krav och den praxis som barnkonventionen satt upp. Enligt Föräldrabalkens portalparagraf kap 6 § 2 a skall barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Syftet med denna studie var att genom rättsfall visa hur barnets bästa beaktas i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge i domstol, enligt Föräldrabalken, och hur detta förhåller sig till Barnkonventionens krav på barnets bästa. Uppsatsen har för avsikt att visa vilket utrymme barnet får i vårdnads -, boende och umgängesfrågor samt hur barnperspektivet beaktas i rättsfall utifrån Föräldrabalken och Barnkonventionen.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

The objective of this study was to explore the mechanisms controlling elderly people's choice of staying in there own home.The main questions were: What makes some people move to retirement homes while some people stay in their own home? What is the emotional relation to housing for people in general and elderly people in particular? How does the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to choose their way of living? What mechanisms during the twentieth century have controlled the society's way of looking on elderly people's housing? What future scenarios can we expect concerning elderly people's housing?Our method consisted of a literature study combined with qualitative interviews.The authors found a complex picture concerning elderly people's relationship to their housing and the will, wishes and possibilities to move to a retirement home or stay in their own home. One factor that affects elderly people's will to move is a deteriorated health. Another is the increased need of a safe living and access to personnel at all time. Also the assessment of aid and application of the law affect elderly people's possibility to stay at home or to move to a retirement home.

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter.

Demokrati, där barns inflytande och delaktighet är en viktig del, genomsyrar läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Det finns flera orsaker till att barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. Den viktigaste anledningen är att det är en mänsklig rättighet, en annan att det krävs att barn redan i förskolan får möta inflytande och delaktighet för att fostras till demokratiska personer. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger som medvetet säger sig arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan ser på barns möjligheter att också göra det. Hur väl stämmer pedagogers uppfattningar om barns möjlighet till delaktighet och inflytande överens med barns uppfattningar? För att söka svar på ovanstående har jag intervjuat 2 pedagoger och 4 barn på samma förskoleavdelning.