Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom och drabbar ungefär var tionde kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i värsta fall leda till infertilitet och cancer. En tidig diagnossättning och behandling är därför av stor vikt. Tid till diagnos är i dagsläget flera år och kvinnorna upplever sig bli trivialiserade av sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån analys av tio vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framträdande teman om hur endometrios påverkar kvinnan livskvalitet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

Jessica Dehlin och Carolin Lindberg (2008) Barns syn på stress. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Studien handlar om hur barn i skolan ser på stress, samt vilka ord och känslor de kopplar till ordet stress. De barn som medverkat i vår undersökning är alla i åldrarna mellan 9 och 12 år och går i skolan i en stor stad, en medelstor stad och i en mindre by utanför en storstad. Samtliga skolor finns i Södra Sverige. Syftet med studien är att ta reda på om barn upplever stress i skolan och synliggöra barnens tankar kring stress, vilket sedan ska ge kunskap som lärare kan behöva för att kunna förebygga stress i skolan. De frågeställningar som vi utgått från är: Hur tänker barn kring stress, Vilka ord kopplar barnen till stress då de fritt får koppla ordet samman med en känsla/upplevelse och vad upplever barn skapar stress hos dem.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 år i någon cancerform. När ett barn drabbas av cancer ochbehandlas på sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det är en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga på sjukhus, alla barn reagerarolika.. Omvårdnaden ska ta hänsyn till barnets totala situation samt baseras påbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov när ett barn drabbas av cancer och vårdas på sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie där elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrån familjens påtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgänglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frånvårdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

SammanfattningFörfattare Viktor MarsTitel ?Videospel ? mellan fantasi och verklighet?LärosäteVäxjö universitetInstitutionen för SamhällsvetenskapMedie- och kommunikationsvetenskap C-kurs, 61-90pProjektC-UppsatsMK531PHöstterminen 2007InnehållHur tolkas och förstås det innehåll som TV- och datorspel förmedlar? Vilka behov finns och hur tolkar spelarna dessa?Detta är de centrala frågorna i denna kandidatuppsats. Med hjälp av teorier och fakta har en explorativ studie utförts. Detta med tonvikt på ökad förståelse för en ständigt växande företeelse i vår moderna tid; nämligen videospel (i denna studie betydande både TV- och datorspel). Tillsammans med så kallade receptionsanalyser har värdefull information analyserats med hjälp av en liten grupp människor med intresse för olika videospelsgenrer.

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att ocksåbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelsei ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olikamötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Studien undersökte de professionellas upplevelse av vårdnadshavare med en intellektuell begränsning och deras barn, ett historiskt nytt och aktuellt ämne. Det övergripande målet var att undersöka om en vårdnadshavare med begränsning i intelligens förmådde tillgodose ett barns känslo- och beteendemässiga utveckling. Sex intervjuer med verksamma professionella inom olika verksamhetsgrenar inom socialt arbete genomfördes och bearbetades med induktiv tematisk analys. Studiens resultat utmynnade i fyra teman vilka pekade på hur svårt ämnet är och att det har en laddad karaktär. Det som skiljde de professionella åt var den egna kunskapen, vilket resulterade i hur de resonerade om samt såg på den potentiella utvecklingsmöjligheten för vårdnadshavarna.

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Problemområdet vi har valt att undersöka och skriva om är vad förskollärare har för uppfattningar om fenomenet barn i behov av särskilt stöd samt hur de bemöter de här barnen. Vi har utgått ifrån ett pedagogperspektiv när vi har skrivit den här uppsatsen. Anledningen till att vi valde just pedagogperspektivet är att vi var nyfikna på hur pedagogerna ställde sig till det ovan nämnda fenomenet. Syftet med examensarbetet är att få ta del av pedagogernas tankar kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd. Vi hoppas även kunna ta med oss deras resonemang och idéer kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ut i vårt yrkesliv..

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera föräldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mående samt upplevda kompetens i föräldrarollen efter att barnet har vårdats på neonatalavdelning. Metod: En jämförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som är en del av ett större projekt som genomförts vid två neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning från neonatalavdelningen samt vid två månaders korrigerad ålder fick barnets mamma och pappa varsin enkät, innehållande bland annat en föräldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jämförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de två neonatalavdelningarna och det gällde föräldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt från dem i form av deras doft.