Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva om olika utemiljöer påverkar barns lek. Det vifokuserat på är hur barnens samspel i lekar och aktiviteter ser ut i de olika miljöerna. Vi har jämförtbarnens lek på förskolegården och i skogen, både i fri lek och i regellek. Vi vill i denna studieförmedla betydelsen av hur viktig utemiljön är för barns utveckling och lärande.Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi observerat barn i de olika utemiljöerna. Undersökning ärgjord på en grupp barn i åldrarna fyra och fem år.

Studiens syfte är att belysa pedagogers inställning och uppfattning om barns rollek i dagens förskola. Studien innehåller bl.a. ett historiskt perspektiv på förskolan, delar från förskolans styrdokument samt olika forskares syn på hur pedagogens förhållningssätt påverkar barns rollek.Uppsatsens olika frågeställningar handlar om vilken betydelse pedagogens roll och inställning har till barns rollek och om rolleken används som ett medvetet pedagogiskt verktyg. Undersökningen baseras på tolv intervjuer av förskollärare från fyra olika förskolor i mellan- Sverige. Resultatredovisningen består av en sammanställning av pedagogernas intervjusvar samt citat från dem.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Det är temat demokrati och eventuella förbättringar för de fattiga som står i centrum. Chavez anhängare porträtteras som våldsbenägna, men på samma gång så får vi en bild av faktiska förbättringar och maktskifte till förmån för de fattiga..

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Undersökningens syfte är att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förändrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares åsikter angående denna relation. Mina frågor gäller hur pedagogerna tänker om miljön på förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta är den kvalitativa med fallstudier och innebär insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger på en förskola i en skånsk kommun.

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad på Theory of Planned Behaviour där attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen är försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar hur mycket tid man som förälder umgås med sina barn efter en separation eller skilsmässa eftersom många barn i den situationen förlorar kontakten med den ena föräldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frågeformulär bestående av 31 frågor och påståenden gällande umgänge. Resultaten visar att tiden man som förälder umgås med sina barn efter en skilsmässa beror på intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förväntningar man upplever från omgivningen.

SyfteStudiens syfte är att undersöka pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger från förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.