BAKGRUND:Utomhuspedagogik är något vi uppmärksammat bli mer och mer vanligt att arbeta med runt om på förskolorna. Dock blir utflykterna i förskolorna färre, och utemiljöerna blir begränsade av olika faktorer. Förskolegården blir då allt viktigare för barns intellektuella förståelse för sin närmiljö. Att arbeta i utomhusmiljön är ett processinriktat arbetssätt där miljön blir till en medupptäckare i barnens lek, lärande och utveckling. Det utmanar pedagogens roll och ställer krav på de miljöer som förskolan erbjuder.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskolan resonerar kring användandet av utomhuspedagogik och utomhusmiljö som ett pedagogiskt verktyg för barns utveckling och lärande.METOD:Vår studie utgår från en kvalitativ metod.

Stress är en riskfaktor och en fråga som blivit alltmer aktuell för barnhälsovården då forskningen ser att vuxna och barn kan påverkas negativt till ohälsa. Vanligt förekommande frågor på BVC är de som handlar om föräldrars stress och barns sömnproblem och det är därför angeläget att fördjupa sig i dessa frågor. I den här uppsatsen undersöks eventuella samband mellan föräldrastress och barns sömnproblem med hjälp av en tvärsnittstudie där föräldrar besvarade enkätfrågor. Resultatet visade ett samband mellan föräldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvårighet. Däremot fanns inget belägg i det totala resultatet för något samband mellan barns sömnsvårigheter och stress i föräldraskap.

Syftet med den här studien är att synliggöra barns perspektiv i en samling och hur pedagogerna bemöter barns perspektiv i samlingen. En kvalitativ forskningsmetod ligger till grund för arbetet och bygger på en fenomenologisk teori. Studiens data samlades in med hjälp av observationer på en förskola norr om Stockholm. Resultatet visar att barnen kroppsligt uttrycker sina upplevelser och erfarenheter av samlingen, där olika former av passivitet och motstånd var förekommande hos barnen. Studien visar även på att barnen ofta söker sig till varandra med avsikten att ingå i sociala gemenskaper, dela glädje och upplevelser.

Min uppfattning är att alla vårdnadshavare inte är delaktiga till fullo när det gäller sitt barns skolval. Därför vill jag med min studie undersöka vårdnadshavares inflytande när det gäller valet av skolform, vilka faktorer de tycker är viktiga för sitt barns skolgång och om de är nöjda med skolformen deras barn går i. Syftet med mitt examensarbete är att belysa vårdnadshavarnas perspektiv på elever som är mottagna i grundsärskolan och integrerade i grundskolan. Jag ämnar undersöka vårdnadshavarnas inflytande i valet av skolform, deras uppfattning om diagnosens betydelse, om integrering är ett lämpligt skolalternativ och om samarbetet mellan vårdnadshavarna och skolan fungerar. Studien grundar sig på en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Denna kandidatuppsats fokuserar på mötesplatser och dess roll i samhället. Här behandlas handelsplatsens funktion som mötesplats. Handelsplatsen är inte bara till för kommers utan fyller även en viktig funktion som mötesplats. Möjligheter till möten, att integrera med eller betrakta andra människor, är betydande för att stärka samhällets sociala kapital inom demokrati- och hälsoaspekter (Ericsson, 2003). Det har därmed varit relevant utifrån rollen som planeringsarkitekt att se över den fysiska miljön i centrum, och då specifikt vilka möjligheter det finns för platser att fortsätta vara attraktiva mötesplatser.

Syftet med undersökningen är att få en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i årskurs två och tre intervjuats. Som metod har jag använt mig av en generell hermeneutiskt förhållningsätt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vägledning vad gäller rastens innehåll och organisation. Dessa visar också att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Bakgrund: Flera barn drabbas årligen av cancer. Många gånger har dessa barn ett syskonsom också kommer att påverkas av diagnosen. Cancer är en allvarlig sjukdom med ett långtoch ofta plågsamt förlopp. Barns utveckling är komplex och beroende av trygghet ochuppmärksamhet. När ett barns syskon får cancer kan tryggheten rubbas och uppmärksamhetenförsvinna från barnet.

Dagligen kommer barn till sjukhus inför en planerad operation. De flesta barn är mer eller mindre ängsliga. De kommer till en okänd miljö och vet inte vad som ska hända. Att inte veta vad som ska hända skapar oro och rädsla. Barns oro och rädsla inför planerad operation kan även påverka barnets beteende negativt efter operationen med bland annat separationsångest och sömnsvårigheter.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.