Sökresultat:
5515 Uppsatser om Barns bästa - Sida 61 av 368
Barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan : Pedagogers tankar om lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass
Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.
FörskollÀrares dokumentationsarbete i den dagliga verksamheten : En kvalitativ intervjustudie med sju förskollÀrare
Examensarbetet handlar om pÄ vilka sÀtt sju förskollÀrare dokumenterar barns lÀrprocesser i den dagliga verksamheten, för att frÀmja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts som metod för att undersöka pÄ vilka sÀtt förskollÀrare sÀger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt pÄ vilka vis de anser att dokumentationsarbetet pÄverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lÀrande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollÀrare utifrÄn fÀrdiga mallar frÀmst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhÄllande till vad som ses normalt för deras Älder. Dokumentationsformen skiljer sig frÄn pedagogisk dokumentation som hÀrstammar frÄn en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.
Barns delaktighet i barnavÄrdsutredningar : En studie av implementeringen av BBIC i Enköpings kommun
In 2007 a project began in the Uppsala region, which aimed to help municipalities implement BBIC (Barns behov i centrum). BBIC is a system that helps social workers increase children?s participation in investigations relating to social work. This study follows up on BBIC?s implementation process in Enköping, a municipality in the Uppsala region.
Barn med sprÄksvÄrigheter i förskolan. FörskollÀrares tankar och arbetsÀtt.
Genom att göra den hÀr studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollÀrares tankar om sitt eget arbetssÀtt kring barns sprÄkutveckling. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn med sprÄksvÄrigheter upptÀcks och fÄr hjÀlp i förskolans verksamhet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar förskollÀrarna för att upptÀcka, kartlÀgga och frÀmja barn med sprÄksvÄrigheter? Vilka pÄverkande faktorer kan förskollÀrarna se gÀllande barns sprÄkutveckling? Vilken hjÀlp ger specialpedagog samt tal- och sprÄkspecialist förskollÀrarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har sprÄksvÄrigheter?
Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra förskollÀrare intervjuades. TvÄ av förskollÀrarna arbetade med yngsta barnen i Äldrarna ett till tre Är och de andra tvÄ arbetade pÄ tvÄ olika resursavdelningar med barn i Äldrarna tre till sex Är.
"Boken överallt" : Förskolans presentation och anvÀndning av boken inomhus och utomhus
Syftet med detta examensarbete var att fÄ en inblick och en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker pÄ förskolan. Genom en kvantitativ enkÀt bestÄende av sex slutna och tvÄ öppna frÄgor ville vi undersöka hur pedagoger pÄ Ätta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femÄringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvÀndandet Àr för barns sprÄk- och lÀsutveckling. Genom att anvÀnda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stÀrker vi barns sprÄk till exempel genom att öka deras ordförrÄd och ordförstÄelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjÀlper barn att förstÄ sammanhang..
Pedagogens roll i barns (tidiga) samspel
Examensarbetets övergripande syfte Àr att mot bakgrund av litteratur inom omrÄdet studera erfarna pedagogers förhÄllningssÀtt i barngrupper i allmÀnhet samt med barn som har svÄrigheter i samspelet med andra barn och vuxna i förskolan. Datainsamlingen har skett i form av en kvalitativ intervjustudie, dÀr sex pedagoger inom förskolan har deltagit. Dessa pedagoger har alla lÄng erfarenhet av arbete i barngrupper, och vi har varit angelÀgna om att nÄ pedagogernas erfarenheter av barns tidiga samspel och deras syn pÄ sin roll i detta samspel. Resultatet visar pÄ att pedagogerna i stor utstrÀckning anvÀnder sig av sin person i arbetet med barnen. Det visar ocksÄ pÄ vikten av att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt och lyhörd gentemot barnen, och att arbeta lÄngsiktigt.
Rörelse och lek i skolan Betydelse för barns utveckling
Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete Àr att finna svar pÄ vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns sjÀlvuppfattning. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar pÄ elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsÀttningar gÀllande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.
FÄr jag berÀtta nu? : En observationsstudie om barns inflytande i förskolan
Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna pÄverka sin situation. UtgÄngspunkten i studien var att makten Àr relationell, vilket innebÀr att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebÀr detta att Àven om det Àr de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret sÄ kan barnen fÄ inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.
Musik i f?rskolan
Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.
En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling
Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.
Mask + löv = jord : En undersökning om sexÄringars förmÄga att utveckla sina ekologiska tankar
SammanfattningSyftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda pÄ vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmÄ barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfÀlle ligger till grund för undersökningen. DÀrefter sammanstÀlldes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsÀttningen för utvecklande undervisning, Àr pedagogens kÀnnedom om barnets individuella erfarenheter. Det Àr utifrÄn dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.
Lekens betydelse för barns lÀrande i förskolan : En studie om förskollÀrarnas syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande
Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..
Pedagogers syn pÄ smÄ barns lÀrandemiljö i förskolan - En utvecklande innemiljö för barn under tre Är
Bakgrund:SmÄ barn spenderar mycket tid i förskolan dÀrav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de smÄ barnens behov och intresse. SmÄ barn upptÀcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar pÄ att smÄ barn lÀr sig pÄ annat sÀtt Àn vad barn över tre Är gör.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig kring lÀrandemiljö för smÄ barn (0-3 Är) i förskolan. PÄ vilket sÀtt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för smÄ barns lÀrande?Metod:För att ta reda pÄ hur pedagogers tankegÄngar ter sig har vi anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsredskap.
Sociala fÀrdigheter stÄr högt i kurs - En kvalitativ studie om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan
Uppsatsen handlar om hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan. Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ och tydliggöra hur förÀldrar talar om lÀrandet i förskolan samt vilka kunskaper och fÀrdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar, hur talar förÀldrar om lÀrandet i förskolan? Vilka kunskaper/fÀrdigheter lyfter förÀldrar fram som viktiga aspekter i barns lÀrande i förskolan? PÄverkar förÀldrars habitus talet om lÀrandet i förskolan? Vi har intervjuat sex förÀldrar för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄr teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.
Kontext - Spelar det nÄgon roll?
BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan Àr nÄgot som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans lÀroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi lÀst Àr det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstÄ demokrati och dess vÀrderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var dÀrför viktigt för oss att undersöka hur förskollÀrare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollÀrare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att anvÀnda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde tvÄ fokusgruppssamtal med sju förskollÀrare och en barnskötare totalt.