Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdensutformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig självasom utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförtsmed hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpå två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två ochfem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö.

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och Monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna. .

I detta examensarbete har jag studerat hur pedagoger i förskolan har arbetat med barns kulturella bakgrund och flerspråkighet, samt hur de stöttade dem i utvecklandet av en flerkulturell identitet och tillhörighet. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta tagit del av pedagogernas uppfattningar om deras uppdrag. Jag har gjort min empiriska studie på två olika förskolor och intervjuat tre pedagoger. Mitt resultat visade att pedagogerna ansåg att deras uppdrag var betydelsefullt och att deras förhållningssätt kunde främja men också hämma barns utveckling och lärande. Resultatet visade även att förskolans miljö och sättet pedagogerna organiserade verksamheten på, kunde främja ett interkulturellt lärande, i vilket barns kulturella bakgrund och språk sågs som resurser och kunde tas till vara på i lärandet.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och förståelse för sin kropp, samt utveckla en förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande". Vi som framtida pedagoger har därmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger ser på barns rörelsebehov.Studien baseras på en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur människor uppfattar ett fenomen utifrån dess erfarenheter och kunskaper. För att få information till vår undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger på fyra olika förskolor.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och Barns Uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet..

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

I vår studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmålets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring ämnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmål än svenska. I vår studie framkom det att samtliga pedagoger såg modersmålet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmål då endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmål. Detta på grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men också på grund av ekonomiska skäl och av resursbrist..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka Barns Uppfattningar och upplevelser vid utomhusaktiviteter i matematik. Jag ville även ta reda på vilken betydelse rörelsen och leken har för barns lärande vid utomhusaktiviteter. För att söka svar på uppsatsens frågeställningar genomfördes en undersökning med barn från skolår 2. De övningar som användes handlade om begreppen dubbelt och hälften respektive geometriska former (cirkel, kvadrat, rektangel och triangel). Eleverna observerades under utomhusaktiviteterna och intervjuades sedan i smågrupper.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Syftet med vårt examensarbete var att med hjälp av intervjuer få mer kunskap om barns och lärares tankar och uppfattningar kring matematik och jämföra om dessa stämmer överens med varandra. Vi ville också ta reda på hur lärarna upplever att de synliggör matematiken i förskolan. I vår bakgrund har vi ur ett historiskt och teoretiskt perspektiv, förklarat vilken roll matematiken har i förskolan och beskrivit olika faktorer som kan påverka barns matematiska förståelse. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning att barn och lärare har liknade uppfattningar om att matematik mestadels handlar om räkning och siffror. Generellt tycker inte lärarna att de synliggör matematiken tillräckligt mycket i förskolan men ändå visar deras svar på att den synliggörs i vardagliga situationer då lärarna utan att reflektera över det lägger ord på sina handlingar.

Vi är intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Denna studie baseras på förskollärares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser även hur förskollärare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod där sex förskollärare intervjuades. Resultatet visar att lek och lärande bildar en helhet där leken inte kan skiljas ifrån barnens utveckling. Resultatet visar även att förskollärare bör respektera barns lek, men att gränsen i förhållande till att stödja eller styra barns lek är svår att urskilja.

BAKGRUND:Samlingen har funnits i förskolan sedan 1880-talet och är influerad av Fröbels pedagogik.Innehållet i samlingen varierar, alltifrån sånger och lekar till diskussioner om etik och moral. Isamlingen kan barnen få träna sin sociala kompetens samt sin koncentration.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka vad ett antal barn och pedagoger anser om samlingarna i förskolan.Vi vill också undersöka barnens och pedagogernas uppfattningar om lärandet i samlingen,samt om barnen uppfattar att de har något inflytande över samlingens innehåll.METOD:Vid insamlandet av vårt empiriska underlag valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer,vilket vi anser var det bästa sättet för att uppnå vårt syfte med uppsatsen. Vi intervjuade bådebarn och pedagoger på grund av att vi ville kunna jämföra deras uppfattningar. Vår teoretiskautgångspunkt har vi lagt i utvecklingspedagogiken som lyfter fram pedagogens roll i barnenslärande.RESULTAT:Vårt resultat visar att barnen tar upp konkreta aktiviteter när de berättar om samlingen. Det äräven dessa aktiviteter som de anser är det roligaste på samlingen.