BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökaBarns Uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på bedömning i den dagliga verksamheten i förskolan. Studien ämnade även belysa hur pedagoger arbetar för att följa barns utveckling. Det aktuella ämnesområdet skildrades också ur ett historiskt perspektiv. Som metod användes kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex stycken pedagoger och undersökningsmaterialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares uppfattningar om vad som är bra och fungerande metoder som stödjer barns läs- och skrivutveckling. Våra frågeställningar är vilka olika metoder som lärare använder för att främja barns läs- och skrivlärande, hur lärare hanterar elevers olikheter vid läs- och skrivlärande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers läs- och skrivlärande. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort intervjuer med lärare i tidigare år från Norrbotten. Från resultatet kan vi utläsa att lärarna berättar att de använder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns läs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att lärarna är väl medvetna om vikten av variation av metoder då de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsättningar..

Uppsatsens syfte är att genom intervjuer synliggöra förskollärares, BVC- sköteskors och socialsekreterares syn på vanvård, anmälningsplikt och begreppet barn bästa. Vi har också valt att undersöka om uppfattningarna om dessa begrepp skiljer sig åt beroende på om man arbetar i ett bostadsområde med hög social status respektive låg.För att få fram våra intervjupersoners uppfattningar om våra problemområden men också för att få svar på våra frågor, genomförde vi intervjuer som var en kombination av kvalitativa och strukturerade. I resultatet presenteras de olika yrkeskategoriernas uppfattningar och svar under kategorier kopplade till frågorna. Där redogör vi också för de eventuella skillnader vi funnit mellan de olika bostadsområdena. I diskussionen resonerar vi om det som framkommit i vår studie och framhåller våra personliga åsikter om problemområdena.

Det här arbetet är en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhållningssätt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet är att få en större inblick i Barns Uppfattningar om pedagogernas förhållningsätt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ämnesområdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se världen genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

Undersökningens syfte är att belysa hur pedagogerna förhåller sig och uppfattar barns språkutveckling i leken. I litteraturstudier undersöks barns språk och lek. I den teoretiska bakgrunden tas styrdokument upp. Det sker även en genomgång av utvecklingspsykologiska teorier och kulturpedagogiska teorier. Även den nutida forskningen om lek och språk tas upp.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för Barns Uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att Barns Uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..

I denna studie har vi inriktat oss på matsituationens betydelse för barns språkutveckling. Vi har delat upp studien i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hände under matsituationen med avseende på barns språkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förståelse för matsituationens betydelse för barns språkutveckling. För att uppnå syftet med huvudstudien har vi fokuserat på tre frågesällningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera språkutvecklingen.

SAMMANFATTNING_______________________________________________________________ Ida Brantek & Jessica Persson "Okej ibland är det tråkigt, ibland är det kul. Ibland är det sådär."En studie om Barns Uppfattningar om massage i förskoleklass."Okey sometimes it´s boring, sometimes it´s fun. Sometimes it´s neither well nor poorly."A study of children's perceptions of massage in the preschool.Antal sidor: 33_______________________________________________________________________________Syftet med studien är att undersöka Barns Uppfattningar om massage i förskoleklass.Frågeställningar:- Hur uppfattar barnen sin delaktighet?- Hur uttrycker barnen att de känner kring massagesituationerna?För att få svar på syftet och frågeställningarna genomfördes 14 intervjuer med 22 barn i en förskoleklass där massage är ett återkommande inslag i verksamheten flera gånger i veckan. Resultatet visar att de flesta barn har en positiv inställning till massage.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp.Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade. .