Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, Barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett Barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Vårt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera på hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de är klara genom att intervjua barn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. Frågeställningen blir därmed ?Hur uttrycker förskolebarn i åldrarna 4-5 år sin delaktighet och sitt inflytande gällande hur deras teckningar hanteras av förskollärare som dokumentation??.Metoden som används är en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer där antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar på att barnen uppfattar sina teckningar som fina och därför ska de placeras på förskolans väggar så att både barn och närstående vuxna kan beskåda deras alster.

SammanfattningSyftet med studien var att utvärdera hur Barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur Barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet.

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade Barnperspektivet.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett Barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses läsande och skrivande som naturliga företeelser i vårt samhälle. Vi har svårt att tänka oss hur det skulle vara att inte kunna läsa och skriva. Genom årens lopp har många läroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som är den bästa för att lära barn läsa och skriva har varit många.Vårt arbete är skrivet ur ett Barnperspektiv med syftet att belysa hur några elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftspråksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrågor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lära sig läsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lätt respektive svårt att läsa och skriva, ser på skolans läs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om färdighetsträning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svårighetsgraden på de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat barn vid två olika skolor.

Denna studie granskar förvaltningsrättens Barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om Barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna.Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna.

Studiens huvudsyfte har varit att undersöka och beskriva hur yrkesverksamma inom den psykiatriska öppenvården förhåller sig till anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1§, samt vilken innebörd den har för dem inom ramen för deras verksamhet. Därtill har ambitionen även varit att diskutera och problematisera anmälningsplikten och begreppet anmälan för att fånga fler sidor av anmälningsskyldigheten. Studien har en kvalitativ grund med en frågeställning som har besvarats med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av intervjupersoner med erfarenhet från öppenvårdspsykiatri med yrken som sjuksköterska, psykolog och kurator representerade för att på så sätt förvärva ett bredare perspektiv.

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

Min första frågeställning fokuserar på föräldrarna för att förstå vilka som är Babydramas publik och varför dessa har valt att ta med sig sina barn till föreställningen. Jag undersöker om habitus och kulturellt kapital kan användas som förklaringsvariabler genom att kartlägga föräldrarnas socioekonomiska status, kulturintresse och barnsyn, samt undersöker om det finns fog för att säga att spädbarn har habitus. Metoden är intervjuenkät med kvantitativa och kvalitativa inslag samt observationer. Det kulturella kapitalet hos föräldrarna är den avgörande faktorn till varför man har sett Babydrama. Habitus är ett förkroppsligat kulturellt kapital, vilket är den urvalsmekanism som gjort att dessa personer har valt att se Babydrama.

Förskolans verksamhet ska utgå ifrån ett tydligt Barnperspektiv där varje barns kunskapsutveckling och lärande ska utmanas utifrån de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till de mål och riktlinjer som läroplanen är uppbyggd kring när det gäller att tillgodose barnens intressen när de planerar matematikaktiviteter. Metoder som använts för att få fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. Förskollärarna har i undersökningen uttryckt att det är väsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det är som intresserar barnen så att barnens erfarenheter kan återanvändas i den planerade verksamheten.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.