Syftet med undersökningen är att få en insyn i flerspråkiga barns erfarenheter kring deras språk och identitet.Vi har utgått från hur flerspråkiga barn upplever sitt språk relaterat till sin identitet i samspel med föräldrar, lärare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flerspråkighet som både ett hinder och en tillgång. I vissa sammanhang kände barnen sig utanför majoritetssamhället..

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande:?Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv??Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna?I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne.

De största konsekvenserna av föräldrarnas beslut att gå skilda vägar bär tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt är det de som har rätt till en trygg uppväxt och utveckling som skall tillgodoses av föräldrarna. Hur kan barnperspektiv framhållas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhållas? Av vem kan barnen förvänta sig stöd under den svåra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan föräldrarna som utspelas i vårdnads, boende och umgängestvister minskas? Syftet med uppsatsen är att utreda vilken ställning barn som grupp har efter lagändringarna i föräldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frågor/tvister rörande dem själva gällande vårdnad, boende och umgänge.

The purpose of this study is to get an idea of how active teachers in various stages are defining and working with values in their activities, and to highlight the similarities and differences in the way that they are working on this in the various stages. Qualitative interviews with teachers in preschool, primary education and recreational centres are the basis of the results.The study provides an overview of previous research in the area, and has a theoretical basis in Vygotskys sociocultural theory. The results show that respondents believe that the definition of values lays in relational values, which show us how to behave against fellow human beings. The way to work with value education proves to be different among educators, and we can divide them into different camps based on their attitude to value education. These attitudes are shown to be of importance for how the value education is designed..

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Välfärdsjobb är en relativt ny typ av insats som används i flera kommuner i Sverige. Den går ut på att personer som har levt länge med försörjningsstöd ska få en tidsbegränsad anställning med kollektivavtalsenlig lön för att komma närmare den reguljära arbetsmarknaden. Uppsala har börjat ge insatsen under hösten 2013 och där startade intresset för att genomföra en undersökning. Den har ett barnperspektiv för att belysa barns situation. För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys använts.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Charles Hartshorne (1897-2000) was a religious philosopher. He adopted and developed the cosmologic thinking and concept of God from the philosopher Alfred North Whitehead, he was also influenced by Heidegger, Spinoza and other philosophers. According to Whiteheads religious philosophy Hartshorne claimed that there is a dualistic transcendence within the Godhead. A dualistic transcendence where one unity/transcendence of God is abstract, outside the creation and time and therefore is eternal. The other unity (or transcendence) is inside time and creation and closely in process to it .

Vårt intresse har varit att undersöka och beskriva hur barn i förskolan uppfattar hanteringen av fritt skapande teckningar. För att studera detta har vi valt att fokusera på hur förskolebarnens teckningar hanteras av förskolepersonal och andra pedagoger efter att de är klara genom att intervjua barn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva förskolebarns uppfattningar av hanteringen av deras teckningar inom förskolans verksamhet. Frågeställningen blir därmed ?Hur uttrycker förskolebarn i åldrarna 4-5 år sin delaktighet och sitt inflytande gällande hur deras teckningar hanteras av förskollärare som dokumentation??.Metoden som används är en kvalitativ intervju av totalt 17 barn som deltagit i sammanlagt nio intervjuer där antalet barn har varierat i varje grupp.Resultatet visar på att barnen uppfattar sina teckningar som fina och därför ska de placeras på förskolans väggar så att både barn och närstående vuxna kan beskåda deras alster.

SammanfattningSyftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet.

Charles Hartshorne (1897-2000) was a religious philosopher. He adopted and developed the cosmologic thinking and concept of God from the philosopher Alfred North Whitehead, he was also influenced by Heidegger, Spinoza and other philosophers. According to Whiteheads religious philosophy Hartshorne claimed that there is a dualistic transcendence within the Godhead. A dualistic transcendence where one unity/transcendence of God is abstract, outside the creation and time and therefore is eternal. The other unity (or transcendence) is inside time and creation and closely in process to it .

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsätts för att bevittna familjevåld är stort och det finns inga exakta uppgifter över hur många som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje år. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmärksammas i större utsträckning och på senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevåld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillämpade barnperspektivet.

Both contemporary research in History of Religions and current public debate tell us that Christianity as a religious form is challenged in today?s society. Nevertheless, Christianity is often present in secular artistic expression such as fictional literature. The purpose of this paper is to examine how God is portrayed in two late-modern Swedish novels, Djävulen och Gud by Mare Kandre (1993) and Boken by Niklas Rådström (2013).The examination is based on a hermeneutic method using close reading in order to answer the questions asked. The result of the examination shows that God in the late-modern novels is portrayed as a figure with shifting emotions, and in both novels God goes through changes which are in some ways similar.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter.