ABSTRACTBackgroundPostpartum depression (PPD) occurs in 10% of women who have recently given birth. Postpartum depression is treatable but unidentified and untreated it could lead to serious consequences. There are multiple instruments for screening available. The Edinburgh Postnatal Depression Scale is the most frequently used and is regarded as the best instrument. AimThe aim of this study was to analyze to what extent and how midwifes and primary care nurses identify mothers with symptoms of depression respectively PPD.

Kikhosta är en sjukdom som under de senaste åren har ökat i omfattning över hela landet. Under 2014 avled i Sverige två spädbarn i kikhosta. Folkhälsomyndigheten beslutade 2014 att undersöka hur man bäst ska skydda det nyfödda barnet mot kikhosta. Runt om i världen har man valt olika vaccinationsstrategier för att hantera denna fråga. En strategi är att erbjuda nyförlösta mammor vaccination mot kikhosta.

När den bästa tidpunkten är att avnavla barn har diskuterats i många år. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för både fullgångna, friska barn och för prematura och/eller fullgångna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvård resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjälp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen.Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning.Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats.Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning.Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet.

Enligt Statistiska Centralbyrån [SCB] föddes det år 2008 109 301 barn i Sverige. Utöver dessa föddes det cirka 600 barn som dött i livmodern innan förlossning. Intrauterin fosterdöd innebär att barn föds döda efter graviditetsvecka 22. Tidigare forskning belyser vikten av att barnmorskor har ett individuellt synsätt vid mötet med par vid intrauterin fosterdöd. Forskningen åskådliggör även hur föräldrar upplevt det stöd som givits under förlossningen.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vårda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrån. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina barnmorskoroch kan känna ett utanförskap under förlossningen. Ett fåtal svenska studier beskriver hurbarnmorskor upplever att vårda dessa kvinnor. Sådan kunskap skulle kunna förbättraomhändertagandet och vårdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva barnmorskorsupplevelser av att vårda kvinnor med annat språk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

The expectations of a successful outcome are great during childbirth. The overall objective of prenatal care and birth care is that midwives contribute in creating the most positive experience of pregnancy, child birth and infancy as possible. During the past 30 years there has been a significant increase in sectiofrequency both in Sweden and the rest of the Western world. More parents feel an overall insecurity when it comes to child labour. The purpose of this study was to describe how midwives experience the work of creating a sense of security and good nursing when meeting the expectant parents.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

The purpose of this study was to look at the experiences of midwives in maternalhealth care encounters with non-european-born women and men, and to determine ifmidwives deem any special competence necessary to handle these encounters well.We gathered information by means of qualitative interviews and semi structuredquestions with eight midwives all of whom matched the inclusion criterias and gavetheir personal consent. Midwives from four district health care centers in Uppsalawere included. The interviews were transcribed and analyzed by means of qualitativecontent analysis.The results reveal the experiences from encounters with non-european patients to betwofold. On one hand the encounter is a positive, exiting experience with anopportunity to learn more about a foreign culture and exchange experiences. On theother hand complications can occur as patients may have unexpected expectationsregarding the health care, have great difficulties with the language or haveexperienced traumatizing incidents, all on top of coming to Sweden alone withoutrelatives.In the encounter with non-european-born patients the midwives consider it importantto have special competence in form of knowledge of other cultures and religions asthis provides a greater understanding of the reasoning behind the patients? decisions.Cultural competence is also important as it helps avoid inadvertently insulting thepatient during the encounter.The special competence held by the midwives has been attained from their basic andspecialist education as well as from self acquired experiences and interests.

Objective: To study midwives management, practice and reasoning regarding contraceptive counseling for women who are experiencing "mild" side effects of the pillMethods: Four focus groups, made up of three to five midwives per group, participated in focus group discussions. Qualitative design with the method ?Think-Aloud? has been used to collect data and the material was analyzed using content analysis.Results: The study identified three categories, the first "How midwives practice regarding the side effects of the pill," shows that midwives have a systematic approach when meeting with women who are experiencing side effects of the pill. The next category "Using a holistic and professional approach for women" highlights that the midwives take women's side effects seriously and that midwives respect individual woman?s autonomy.

Andelen gravida kvinnor med fetma som skrivs in i mödrahälsovården i Sverige har de sen-aste 20 åren mer än fördubblats. Fetma är förknippat med ökade risker för komplikationer både för kvinnan och barnet under graviditet och förlossning och om viktuppgången hos kvinnor med fetma kan begränsas under graviditeten kan dessa risker minskas. Det finns få studier som har beskrivit barnmorskornas erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma och hur de upplever att kunna erbjuda extra stöd till dessa kvinnor. I Göteborg finns det sedan 2011 på vissa barnmorskemottagningar möjlighet att inom projektet VIKTiga mammor erbjuda gravida kvinnor med fetma extra stöd. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att arbeta med gravida kvinnor med fetma, dels generellt och dels inom projektet VIKTiga mammors interventionsdel.

En stor påfrestning och förändring i relationen uppstår i samband med att ett par får sitt första barn. Barnmorskor har förmånen att möta de blivande föräldrarna på Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan är gravid. Detta är en tid där möjlighet ges till att skapa en vårdrelation där utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de känner och upplever under tiden graviditeten fortgår. Många gånger uppstår problem i relationen redan under graviditeten, eller så uppstår problem under barnets första levnadsår. Skilsmässor är en vanlig företeelse i Sverige, upp till hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa.

Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is ?parent support?. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and ?BB? care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days.

Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev.