Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka Barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka Barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsBarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Många studier om föräldraskap är mest fokuserade på mammors upplevelser av graviditet och förlossning. Även om mammorna föder barnen och är i behov av mer vård än papporna, är det två personer som blir föräldrar. Pappor behöver också uppmärksamhet och kunskap för att bli bra föräldrar. Svenska Barnmorskor och sjuksköterskor saknar ibland kunskap om mäns upplevelser av graviditet och förlossning. Syftet med denna studie är att belysa blivande/nyblivna pappors upplevelser av Barnmorskors/sjuksköterskors bemötande.

Forskning visar att våld mot kvinnor i nära relation är ett dolt problem medett stort mörkertal. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och utgörett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har enunik möjlighet att kunna identifiera våld i nära relation genom att aktivt fråga kvinnorom de utsatts för denna typ av övergrepp. Kommunikation är ett viktigt redskap förbarnmorskan och en förutsättning för att skapa trygghet i mötet med kvinnan.Studiens syfte var att undersöka vilken erfarenhet Barnmorskor påbarnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar i Västra Götaland har av attupptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation.En enkätundersökning bestående av strukturella och öppna frågor skickades till32 Barnmorskor. Enkäten besvarades av 28 Barnmorskor; 17 arbetade påbarnmorskemottagningar och 11 på ungdomsmottagningar.

Förlossningsbrev började användas under slutet av 1970-talet som en motreaktion för den allt mer medicinskt inriktade förlossningen och blev ett sätt för kvinnorna att hävda sin rätt. Det är vetenskapligt bevisat att förlossningsbrev hjälper kvinnan och hennes partner att förbereda sig inför förlossningen genom att reflektera över känslor och önskemål. På förlossningsavdelningen förekommer brevet relativt ofta och det är av största vikt att barnmorskan bemöter innehållet med respekt. Majoriteten av den forskning som gjorts fokuserar på kvinnans upplevelser av förlossningsbrev, därav uppstod intresse att undersöka förlossningsbrevets betydelse ur barnmorskans perspektiv. Syftet med studien är att beskriva Barnmorskors inställning till och tankar kring förlossningsbrev.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga Barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från Barnmorskornas upplevelser.

Att vänta och föda barn under tonåren medför markanta fysiska, psykologiska och inte minst sociala förändringar och det har även visat sig att dessa kvinnor har en ökad risk att må psykiskt dåligt än äldre kvinnor. Barnmorskorna behöver kunskaper om hur de skall arbeta för att kunna stödja unga kvinnor under deras graviditet. Den forskning som publicerats, har mestadels utförts i andra länder som skiljer sig sociokulturellt från Sverige vilket medför att det kan vara svårt att applicera resultaten här. Syftet med studien var att ta reda på hur Barnmorskor stödjer tonåringar under deras graviditet. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer.

BAKGRUND: Barnmorskor har till uppgift att vårda och stödja födande kvinnoroberoende av vilken kultur dessa kommer ifrån. Ett flertal nationella och internationellastudier beskriver att immigrerade kvinnor inte kan kommunicera med sina Barnmorskoroch kan känna ett utanförskap under förlossningen. Ett fåtal svenska studier beskriver hurBarnmorskor upplever att vårda dessa kvinnor. Sådan kunskap skulle kunna förbättraomhändertagandet och vårdkvaliteten hos kvinnorna. SYFTE: Att beskriva Barnmorskorsupplevelser av att vårda kvinnor med annat språk och annan etnisk bakgrund underförlossning.

SAMMANFATTNING (svenska) Bakgrund: Perinealbristningar är den vanligaste förekommande skadan vid vaginala förlossningar. Rupturerna varierar i storlek och indelas i fyra klasser som baseraspå vilka anatomiska strukturer som är involverade i skadan. Det vanligaste sättet att undersöka bristningarna är visuellt och palpatoriskt. Syftet med denna studie är att undersöka samstämmigheten mellan Barnmorskors klassificering och evaluering av bristningens storlek med hjälp av två olika undersökningsmetoder. Studien pågick mellan januari 2011 och juni 2012.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver Barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Under första vakenhetsperioden efter förlossningen visar de flesta nyfödda barn tecken på att vilja amma och ska då få möjlighet till det. Amning har en lugnande effekt och den underlättar anknytningen mellan mor och barn. Barn som ammas under denna period ammas i större utsträckning fyra månader efter förlossning än barn som inte ammats. Vid förlossning är barnets behov av värme, närhet och mat primära för barnets fortsatta utveckling och välbefinnande. Om det nyfödda barnet får stanna hos sin mamma finns inga hinder för barnmorskan att stödja det nyfödda barnets kompetens och medverka till en lyckad första amning.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad Barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga Barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 Barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att Barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to informationThe aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents? right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model.

Bakgrund: Barnmorskans stödjande roll är en grundläggande del i förlossningsprocessen där interaktionen mellan barnmorskan och den födande kvinnan är betydelsefull för stödets givande och mottagande. Barnmorskan har skyldighet att förhålla sig professionellt utifrån en humanistisk och holistisk människosyn. Det är därför betydelsefullt att få ökad kunskap om barnmorskans egna upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Syfte: Att beskriva barnmorskans upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex Barnmorskor.

Att bli föräldrar är en stor händelse i livet och övergången till föräldraskapet förändrar livetoch innebär stort ansvar. Mödrahälsovårdens föräldrautbildning skall förbereda paret infördenna stora förändring och är i form av gruppträffar som leds av en barnmorska. Syftet meddenna studie var att beskriva hur Barnmorskor inom mödrahälsovården upplever blivandeförstagångsföräldrars behov av stöd under graviditeten och hur barnmorskan kan ge stödgenom föräldrautbildning. Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökningoch data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer med öppna frågor hargenomförts på fyra olika barnmorskemottagningar i Göteborg och fyra Barnmorskor harintervjuats.

Att föda barn är ofta en stor, viktig, unik, och speciell händelse i kvinnans liv som kräver stöd av omgivningen. Perineala skador uppkommer i mer än 65 % av alla vaginala förlossningar. Perineala skador kan orsaka både kort och långsiktiga psykiska och fy-siska problem för nyblivande mammor. Barnmorskan har ett betydelsefullt ansvar för att kvinnor får en så positiv upplevelse av sin förlossning som möjligt. Det finns inte mycket tidigare forskning om barnmorskas syn på suturering av perineala skador.