This study is conducted from qualitative research with interviews as a basis, where I have interviewed four teachers from elementary school?s early ages (year 1-3). The aim is to highlight the teacher?s perspectives and experiences of reading aloud, and how they connect the activity to gender.The questions at issue that have been answered in this paper are how the teacher?s reflect to gender and reading aloud in a school environment; do the teacher?s reflect over the gender perspective when choosing reading aloud literature? When reading aloud, which attributes are important to highlight for girls and boys according to the teachers? Which books do the teachers consider "good" gender literature?The paper is based on the theoretical grounds of social constructivism, gender as construction, gender conscious pedagogy and reading aloud. In previous research the focal point has been Kåreland?s study on gender in literature in pre-school, and on how children are being portrayed in children?s literature today, from a gender perspective.The teacher?s that have been interviewed in this study all agreed on the fact that reading aloud is a very important part of education and are used by most teachers on a daily basis.

Syftet med denna studie var att undersöka den didaktiska analysens betydelse för utveckling avlärares kollektiva kompetens i arbetslag. Uppsatsens litteraturdel behandlar bland annat den didaktiska historiken, reflektion, didaktisk kompetens och kollegial handledning. Undersökningen baserades på observationer av arbetslagets möten samt intervjuer av de fyra individerna i arbetslaget. Resultatet speglade lärarnas egna synpunkter och erfarenheter kring verktyget didaktisk analys.Av resultaten från den empiriska studien, kunde konstateras att samtliga lärare ansåg att användandet av didaktisk analys var positivt för arbetslaget. Exempelvis hade de strukturerade träffarna med didaktikern lett till förbättrat samarbete.

En spelteoretisk analys av lönesystemen i försäljningsföretag och marknadsundersökningsföretag.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.

Syftet med denna uppsats är att beskriva genusordningen i Martin Widmarks böcker om Lasse-Majas detektivbyrå samt undersöka hur detta, på en teoretisk nivå, kan påverka barns uppfattning av genus. Utgångspunkten i textanalysen har varit Kritisk ideologianalys som syftar till att först beskriva och förklara texterna för att sedan sätta dem i relation till dess mottagare. Jag har använt mig av genusteorier som beskriver hur genusordningen är uppbyggd samt hur genus konstrueras och rekonstrueras. Dessa teorier har sedan kopplats till de böcker som jag har undersökt. Jag har också använt mig av forskning som beskriver barnlitteraturen och hur den kan påverka läsarens bild av genus och genusordningen.Min studie visade att karaktärerna i böckerna skildras på ett relativt könsstereotypt sätt, främst de vuxna karaktärerna.

Att genomföra analys av malware är en viktig del i att få en bättre förståelse för hur det fungerar och beter sig när det drabbar ett system. Själva genomförandet av analysen kan göras på olika vis. Detta arbete tittar närmare på tre metoder för att analysera malware och ser vilken information de ger. Genom de experiment som utförs på ett malware som går under namnet BetaBot skapas en bättre förståelse för hur just detta malware fungerar. Målet är bland annat att jämföra de olika analysmetoder som valts ut och se hur de förhåller sig till varandra.

Vid analys av fluider med akustisk spektroskopi finns ett behov av att finna multivariata metoder för att utifrån akustiska spektra prediktera storheter såsom viskositet och densitet. Användning av artificiella neurala nätverk och bayesiska nätverk för detta syfte utreds genom teoretiska och praktiska undersökningar. Förbehandling och uppdelning av data samt en handfull linjära och olinjära multivariata analysmetoder beskrivs och implementeras. Prediktionsfelen för de olika metoderna jämförs och PLS (Partial Least Squares) framstår som den starkaste kandidaten för att prediktera de sökta storheterna..

Titel Feminismen har sp årat ur: En retorisk analys av Fittstim - min kampFörfattare Jennifer Marin Hummelin & Kristina SandinKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2014Handledare Gabriella SandstigSidantal 60 (inklusive bilagor)Antal ord 19 834Syfte Att studera hur argumentationen ser ut i avsnittet Har feminismen spårat ur? i Sveriges Televisions programserie Fittstim - min kamp.Metod En retorisk analys.Material Första avsnittet i programserien Fittstim - min kamp.Huvudresultat Avsnittet driver tesen att feminismen har spårat ur. Till stöd för tesen argumenteras det för att dagens feminism är medial, splittrad, extrem och onödig. Intervjupersonerna stödjer argumentationensom i huvudsak sker implicit. Avsnittet appellerar främst till tittarens känslor, snarare än till hens förnuft.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med den här uppsatsen var att göra en berättarteknisk analys av Almqvists roman Drottningens juvelsmycke. Jag har i denna analys utgått från de begrepp som Gérard Genette presenterar i sin bok Narrative discourse och provat om de kan beskriva berättartekniken i Drottningens juvelsmycke. Jag har i uppsatsen också, ganska kortfattat, tagit upp en del andra aspekter av boken. Bland annat har jag berört romanens huvudkaraktär Tintomara, bokens genre och bokens grundläggande tema.Det jag har kommit fram till är att Drottningens juvelsmycke uppvisar en mycket komplex berättarteknik. Ett av de mest uppenbara och intressanta greppen i boken är blandningen av episk och dramatisk framställningsform.

Den senaste forskningen inom svenska som andraspråk förespråkar genrepedagogik, för att eleverna bättre ska förstå vad språket gör för arbete åt oss, beroende på val av genre. Detta skapar en större språklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nå genre- kompetens används cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lärande i klassrummet. För att som lärare lättare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvärt om läromedelsförfattare också tog ett mer tydligt avstamp i både forskning och kursplanernas krav på språkkompetens. Den här under- sökningen är en analys av ett läromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för läs och skriv inom C-kursen.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner.

I denna uppsats som i sin allra enklaste form är en analys av ledmotivsanvändningen i filmen Sagan om Ringen ville jag ta reda på vilka olika narrativa funktioner dessa ledmotiv kan ha. Genom att jag genomförde en analys där jag såg filmen i kronologisk ordning och tittade på två slumpmässigt utvalda ledmotiv och deras berättande funktioner kom jag fram till att ledmotiven verkligen har en central roll i filmens musikaliska struktur. Ledmotiven används föra att underbygga den fortskridande handlingen och hjälpa publiken följa med i denna. Samtidigt klargör vissa av dessa ledmotiv saker i handlingen som annars skulle vara dolda, saker som inte berättas med vare sig ord eller bilder utan med musik..

AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pågick från jultiden 1956 till våren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsättarna och publiken, och huruvida tonsättarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.

Uppsatsen undersöker och diskuterar begreppet "implicit författare" med utgångspunkt i en hypotetisk-intentionalistisk tolkningsmodell för skönlitterära texter. Uppsatsens syfte är att fördjupa och precisera begreppet "implicit författare", samt att visa hur begreppet kan vara behjälpligt vid en analys av ett skönlitterärt verk. Uppsatsen avslutas med en exemplifierande analys av inledningen till Karl Ove Knausgårds roman Min kamp..