Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

Studien avser att undersöka förskollärarnas uppfattningar om vilka förutsättningar som påverkar möjligheten till att dokumentera i förskolan samt vilken dokumentation de gör och hur de använder sig av den. Undersökningen bygger på intervjuer av tio förskollärare från sju olika förskolor fördelade på fem rektorsområden. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tiden och kunskapen påverkar förskollärares möjlighet till att dokumentera. Tiden har visat sig vara en bristvara som beror på flertalet olika faktorer såsom till exempel ? förskolechefen, förskollärarnas egen planering av verksamheten och barngruppens behov.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

Kompetensförsörjning är ett aktuellt ämne som framlyfts som en framgångsfaktor för organisatorer. Det finns ändå många organisationer som inte arbetar strategiskt inom kompetensförsörjningsområdet. Många organisationer har inte lagt arbete på att hitta de strategier och arbetssätt kring kompetensförsörjning som passar just deras organisation. Det vanligaste är att rekrytering, skapande- och utveckling av kompetens, överföring av kompetens och att behålla kompetens först blir aktiviteter i arbetet när ett behov uppkommer. Vi anser att det är ett viktigt ämne eftersom det är relativt nytt att kategorisera medarbetarna som organisationens viktiga resurs. Syftet med uppsatsen är att få en inblick och en förståelse över hur kompetensförsörjningsarbetet kan se ut i olika organisationer.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Investerare har olika preferenser gällande utdelningspolitik. För att de ska kunna förutspå vilka företag som bäst överensstämmer med deras preferenser är det intressant att undersöka om det finns några utmärkande faktorer hos företag som använder sig av utdelningar jämfört med de företag som inte använder sig av utdelningar. För denna undersökning har svenska börsnoterade företag från Small-, Mid- och Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm undersökts för faktorerna; ålder, storlek, soliditet, Return on Assets samt bransch. Resultatet visade att äldre, större och mer lönsamma företag med hög ROA med större sannolikhet betalar utdelningar. Soliditeten visade sig vara lägre för företag som använder sig av utdelningar, dock kunde ingen signifikant skillnad urskiljas för denna variabel.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.

Uppsatsens syfte är att granska företag noterade på A-listan vid Stockholmsbörsen för att undersöka huruvida ersättningen till den VD hos dessa kan förklaras av företagets storlek, vinst, absolut kursutveckling och relativ kursutveckling ur ett aktieägarperspektiv. Undersökningen kommer att genomföras med kvantitativ induktiv ansats och grundar sig på numerisk data och statistisk analys. Uppsatsen kommer att behandla samtliga företag vid Stockholmsbörsens A-lista, där utländska företag exkluderas. Därefter kommer en regressionsanalys att göras för att fastställa huruvida det föreligger ett samband mellan valda variabler. Av de undersökningar vi genomfört har vi kommit fram till att storleken på företaget har den största påverkan på VD:s fasta ersättning, men har även inverkan på den rörliga ersättningen.

Syftet med uppsatsen är att se hur den svenska lagstiftningen skulle kunna förändras för att öka investeringarna på PE-marknaden. I uppsatsen undersöks om det föreligger en statistisk signifikans genom linjär regression hos ett antal lagregler och går kvalitativt igenom den befintliga svenska lagstiftningen för att finna orsaksvariabler och deras påverkan. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån LaPorta et.al. Law & Finance-studier samt EVCA:s årliga rapporter gällande den europeiska private equity-marknaden. Resultaten påvisar att de legala frågorna inverkar på PE-marknadens storlek.

Syftet med vår forskningsstudie var att kartlägga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av särskilt stöd. Med hjälp av intervjuer ville vi ta reda på vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att få hjälp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns språkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollärare i förskoleklass samt fem specialpedagoger på fem olika skolor. Sammanfattningsvis så visar resultatet att lärarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. Förskollärarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse är något som det i de flesta förskoleklasser tas stor hänsyn till vid planeringen.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan rörelsekapital och   lönsamhet för företag i olika storleksklasser på svenska maskintillverkande företag.Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod för att undersöka rörelsekapitalets samband med lönsamheten. Datan som användes i studien hämtades från retriever business och uträkningarna gjordes i Microsoft Office Excel. Variablerna storlek på företag, utvecklingsfas och rörelsekapitalspolicy användes för att kategorisera datan i flertalet tester.Teori: Studiens rörelsekapitalsmått var kassacykeln och lönsamhetsmåttet var bruttovinstmarginalen.Resultat: Studiens resultat visade att det inte fanns något samband mellan rörelsekapital och lönsamhet i 13 av de 24 undersökningarna.Slutsats: Studiens slutsats är att sambandet mellan rörelsekapital och lönsamhet skiljer sig åt hos företag i olika storleksklasser på svenska maskintillverkande företag..

Syfte: Syftet med denna studie är att göra en kartläggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till några förändringar i styrelsens storlek och sammansättning. Med utgångspunkt från tidigare gjorda amerikanska studier ämnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, är att vänta på svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan påverka svenska styrelsesammansättningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför något nytt, eller endast är en överflödig handling för att reglera något som redan regleras. Metod: Undersökningen är en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att få in data som är väl underbyggd och representerar studien på bästa sätt har både en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektetär uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sinstorlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad harbetydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter.

En generell uppfattning är att en stor offentlig sektor bidrar till låg tillväxt, de studier som finns visar dock olika resultat och vissa menar att resultaten påverkas av de variabler som används och vid en förändring inte längre är signifikanta. Ytterligare en frågeställning som ofta har undersökts är huruvida resultatet även påverkas av hur de offentliga resurserna distribueras. Denna studie avser svara på dessa frågor med hjälp av data från trettio länder i Europas från 2002 och 2006. Som bakgrund till undersökningen användes Solows klassiska tillväxtteori tillsammans med teorier kring hur tillväxt påverkas av investeringar i humankapital samt storlek på offentlig sektor. Resultatet från regressionen visade att storleken på den offentliga sektorn har ett visst negativt samband med tillväxt.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det existerar en så kallad cross border effekt. Det vill säga om det förekommer en positiv effekt, i form av att premien blir högre, när utländska företag förvärvar svenska. Vi ämnar även undersöka ett antal andra, i förväg bestämda, variabler som påverkar premiens storlek. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ studie. Vi antar en deduktiv ansats då det finns teorier som är relevanta för vår studie.