BakgrundSömn och matproblem är vanliga hos små barn. Bekymren kan vara stora och föräldrarna i behov av professionell hjälp. Barnavårdscentralerna har stor stöd- och hjälpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala län finns en specialbarnavårdscentral som erbjuder råd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera föräldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och föräldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie där 67 av 102 (66 %) föräldrar besvarade frågor om förhållanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera områden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde föräldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gällande sömn minskat både för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssäkring av vårdverksamheters resultat är viktigt.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av familjehem ? Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga familjehem behandlar ämnet familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, att vara skyldig och ha föräldraansvar, att vara uttömd, sakna bekräftelse och stöd, att genom stöd och förståelse acceptera och bli stärkt. Föräldrar upplevde chock och kaos när diagnosen kronisk sjukdom ställdes, men även lättnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Barn som bevittnar våld mellan föräldrarna i hemmet riskerar att utveckla psykisk ohälsa, däribland traumasymptom. Hur barnets symptombildning ser ut beror bland annat på grad av våld men också på barnets anknytning till föräldrarna. Då forskning kring anknytning främst fokuserat på relationen mellan mamma och barn var det huvudsakliga syftet med denna studie att undersöka om barns anknytningstrygghet till respektive förälder har olika samband med barns traumasymptom. Data från 64 barn tillhandahölls från en nationell utvärdering av behandlingar för barn som upplevt våld hemma. Analyser av barnens självskattningar visade att anknytningstrygghet till pappa hade ett negativt samband med depression och att våld i hemmet hade ett negativt samband med dissociation hos barnen, oavsett om de hade bevittnat våldet eller inte.

Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn.

Bakgrund: När ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvård kan det innebära enorma kroppsliga och mentala påfrestningar för föräldrarna. Föräldrarna har oftast en central roll i barnets vård och tillfrisknande, men kan uppleva besvär med att få sina personliga behov uppfyllda under barnets vårdtid. Syfte: Beskriva föräldrars uttryckta behov av stöd från sjuksköterskor när deras barn vårdas på BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara föräldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt välbefinnande samt emotionellt stöd.

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).