Syftet med vår studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med språket på förskolan med barn som har annat modersmål än svenska. För att vi skulle få en djupare förståelse av pedagogernas erfarenheter och tillvägagångssätt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollärare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna själva anser att de arbetar med stimuleringen av flerspråkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andraspråk. Därefter har vi jämfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jämförelsen visar att pedagogerna är viktiga förebilder, då de finns som ett stöd för att hjälpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan använder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frågor som vi har ställt oss är hur pedagoger i förskolan går tillväga inför upprättandet av individuella utvecklingsplaner och på vilket sätt pedagogerna tar hänsyn till barnens IUP när de planerar verksamheten.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, där vi intervjuat sex pedagoger från tre olika kommuner. Vi har sammanställt vårt resultat utifrån våra intervjufrågor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar på ett liknande sätt när de upprättar IUP. De samtalsunderlag som de använder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill säga att belysa barnets utveckling och lärande. Pedagogerna ser föräldrarnas synpunkter som en viktig del i upprättandet av barnets IUP.

Vårt intresse för ämnet väcktes av uppgifter i media om att domstolarna i vårdnadstvister till skillnad från tidigare oftare dömde till männens fördel och att flera barn därigenom hamnade hos olämpliga fäder. Syftet med arbetet var att undersöka om de ändringar som gjordes i föräldrabalken 1998 blivit till nackdel för ena könet. Vidare ville vi undersöka hur begreppet barnets bästa tillämpades. Som undersökningsmaterial använde vi förarbetena till ändringarna i föräldrabalken, domar från hovrätten före och efter reformen 1998, samt tre viktiga prejudikat från Högsta domstolen. Vi fann att lagändringen 1998 medfört att domstolarna dömde till gemensam vårdnad även i fall där misstankar fanns om våld och övergrepp från fädernas sida mot mödrar och barn.

Bakgrund: När ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvård kan det innebära enorma kroppsliga och mentala påfrestningar för föräldrarna. Föräldrarna har oftast en central roll i barnets vård och tillfrisknande, men kan uppleva besvär med att få sina personliga behov uppfyllda under barnets vårdtid. Syfte: Beskriva föräldrars uttryckta behov av stöd från sjuksköterskor när deras barn vårdas på BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara föräldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt välbefinnande samt emotionellt stöd.

Detta examensarbete behandlar föräldrars erfarenhet av behandlingsprogrammet Parent Management Training - Oregonmodellen (PMTO). PMTO är ett kliniskt behandlingsprogram för föräldrar som har barn med beteendesvårigheter. Syftet var att utreda föräldrars tillfredsställelse med PMTO och samarbetet med terapeuten, samt att undersöka sambandet mellan tillfredsställelse med behandling och behandlingseffekt, och sambandet mellan behandlingsresultat och föräldrars tillfredsställelse med det terapeutiska samarbetet. Tre enkäter besvarades av föräldrar. Två av enkäterna mäter förändring i barnets externaliserande och internaliserande beteende (Child Behavior Checklist, CBCL) samt social förmåga (Social Skills Rating System, SSRS).

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan.

The United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was ratified by Sweden in 1990. Among its principles is devotion to the best interests of the child (article 3). This principle is hard to define, and it is difficult to find studies on how children express themselves about how the convention should be realized. The Swedish government wants local councils to introduce routines that follow the proposed rights. The Swedish school system is an important arena where UNCRC?s rights can be put into practice.

De nyheter som na?r oss i Sverige fra?n Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i fra?mst Mexikos norra delar, utsa?tts fo?r denna. Sedan fo?rre presidenten Felipe Caldero?n (2006-2012) manade till krig mot knarket har do?dssiffrorna bara stigit och fortsa?tter att go?ra sa?. Men fo?rutom tusentals do?da fa?r situationen a?ven konsekvenser pa? demokratin, da? medborgerliga och ma?nskliga ra?ttigheter begra?nsas.

Detta arbete är baserat på kvalitativa intervjuer av två lärare och sexton elever. Vi har valt att undersöka vilka avspeglingar av lärarens miljösyn och engagemang i miljöfrågor vi kan se hos eleverna. Vi har också undersökt hur elevernas miljömedvetenhet påverkas av olika faktorer i barnets närhet, till exempel läraren, föräldrarna, media och andra vuxna i barnets närhet så som ledare inom föreningslivet. Vår undersökning har genomförts i två klasser i årskurs fem, eleverna är alltså 11-12 år. Lärarna vi har intervjuat arbetar som klasslärare i de bägge klasserna vi har undersökt. Vi har i undersökningen sett att eleverna har en positiv inställning till miljöfrågor.

Bakgrund: Sätesbjudning förekommer i 3 % av alla graviditeter efter 37 hela graviditetsveckor. Utgångspunkt i detta arbete är att kartlägga vetenskaplig evidens om förlossningssätt som har betydelse för mor och barns hälsa. Syfte: Att identifiera vilket förlossningssätt, planerad vaginal förlossning eller elektivt sectio som leder till bäst utfall för mor och barn, vid förlossning efter graviditetsvecka 37+0, vid sätesändläge och singelgraviditet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie som innefattar 14 artiklar av kvantitativa studier . Fyra variabler har undersökts; blödning >1000 ml postpartum, infektion i samband med förlossning hos mor, Apgar score .

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.