Syftet med undersökningen var att ta reda på hur föräldrar och barn upplever de läs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda på hur föräldrarna upplever samarbetet med skolan beträffande de läs- och skrivuppgifter som skickas hem.I Vetenskapsrådets (2006) text framhålls det att föräldrar och skola har ett gemensamt ansvar beträffande barnets läs- och skrivutveckling. Därmed är det angeläget att verksamma pedagoger i skolan får kunskap om barns och föräldrarnas upplevelser och hur föräldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning beträffande barns möte med skriftspråket och dess inverkan på barnets egna läs- och skrivutveckling. Därtill framhålls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, där ett barn och en förälder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer någon form av läs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjärdedelar av informanterna upplever läs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka vilka faktorer som vuxna upplever har betydelse f?r sina livsmedelsval i butik och hur dessa faktorer h?nger samman med attityder till och k?pav k?ttsubstitut.Metod: Studien genomf?rdes som en kvantitativ tv?rsnittsstudie med datainsamling via en webbaserad enk?t. Urvalet bestod av vuxna personer ?ver 18 ?r som rekryteradesgenom ett bekv?mlighetsurval via sociala medier och personliga n?tverk. Enk?ten inneh?ll fr?gor om kostvanor, livsmedelsval, attityder till k?ttsubstitut och sj?lvrapporterat k?pbeteende.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) säger att förskolan ska ge barnet förkunskap och förståelse för vad demokrati innebär. Förskollärarens roll är därför värdefull och förskolläraren bär ett stort ansvar för att främja barnets egna åsikter, att påverka sin situation, färdighet att ta eget ansvar samt förmågan att samarbeta (Skolverket, 2010). Dagens pedagogik har sina likheter med några av historiens stora teoretiker, så som Montessori, Vygotskij och Piaget. Trots tidens gång lever vissa delar av deras pedagogik kvar i dagens förskola. Redan 1946 sågs barnet som kompetent och mottagligt (Montessori, 1946).

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

In Sweden the divorce rates has increased during the latter part of the 20th century. For many children it?s everyday life growing up with parents no longer living together. The Parental Code states that "The child's best interests must be central to any decision in custody, residence and access." But what does the child?s best interest really mean and how do we investigate it? We decided to investigate its meaning by interviewing social workers regarding their interpretations of the child's best interests from a family law perspective.

Syftet med denna undersökning har varit att se hur barnperspektivet inom BBIC tillämpas ipraktiken vid socialtjänstens arbete med barnavårdsutredningar. För att besvara vårt syfte harvi använt oss av följande underfrågor? hur kommer barnperspektivet och barnens behov tilluttryck i våra valda publikationer, samt vilken hänsyn tas till barnets ålder och mognad utifrånderas möjlighet till deltagande? Vi har gjort en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat etturval av tidigare forskning vilka tar upp frågor som ligger i linje med vårt syfte och sompublicerats mellan åren 2001­2014. I vårt analysarbete har en tematisk innehållsanalys gjortsav publikationerna utifrån en socialkonstruktionistisk ansats, med de teoretiskautgångspunkterna utvecklingsekologisk teori samt objekt­ respektive aktörsperspektiv.Våra slutsatser är att det finns ett flertal faktorer som är viktiga för hur barnperspektivet inomBBIC framkommer i barnutredningar, och hur barnen därmed ges möjlighet till delaktighet.Barnets ålder, dess vilja att delta och hur vuxna tolkar denna vilja är några sådana faktorer.Även relationen mellan barnet och socialsekreteraren samt samarbetet mellan barnets föräldraroch socialtjänsten är av vikt. Vi fann att barn i stor utsträckning vill vara delaktiga men att detmånga gånger är vuxna som sätter ramarna för deltagandet.

I min uppsatts kommer jag att utgå från en berättelse som beskriver ett fall av orosanmälan som jag upplevde i mitt arbete på förskolan. Anmälan grundades på barnets berättelse och resulterade i ett samtal på ett kriscentrum i närvaro av polis, psykolog och åklagare, utan föräldrars vetskap.Jag valde essäform för min uppsats därför att den skrivformen bjuder på ett reflekterande tillvägagångssätt och lämpar sig för mitt känsliga ämne. Genom att gestalta anmälningspliktens skuggsidor vill jag försöka bringa förståelse för den väldigt känslosamma företeelsen.Jag kommer att belysa vad anmälningsplikten går ut på samt undersöka vilka är mina skyldigheter som pedagog vid anmälningar. Jag kommer att reflektera kring barnets utsatta position, föräldrars samt de anmälande pedagogernas svåra läge.Min uppsats genomsyras av tanken att anmälningsplikten kan te sig som en hård lag men ändå en lag som skall följas utan förbehåll. Pedagogens eget omdöme bör inte förekomma vid orosanmälan.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Parallell barn- och föräldrabehandling är idag det vanligast praktiserade sättet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhållningssätt där man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att föräldraarbetet och föräldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram föräldrarnas egna berättelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier när familjen deltagit i en parallell barn- och föräldrabehandling. Det är en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

Det ha?r arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter pa? ledarutrymmet fo?rho?ll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att fo?rso?ka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hja?lp har jag haft en idealtyp fo?r att kategorisera de olika texterna.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan samtala om döden och döendet med barn som har livshotande sjukdomar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Medline (via PubMed) och Cinahl samt via manuell sökning. Tio artiklar som mötte inklusionskriterierna granskades. Resultatet bearbetades och presenterades utifrån de nio grundelementen i professionell, omvårdnadsorienterad kommunikation. Resultatet visade att en förutsättning för att sjuksköterskor ska kunna samtala om döden och döendet med barn är att de visar empati, har yrkeskunskap samt ett mål för samtalet.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna.