Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv.

Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för hur genus kan påverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfråga är: hur kan genus påverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgången belyses studiens forskningsfråga utifrån olika aspekter, såsom vilka förväntningar det finns på flickor och pojkar, språkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering är: hur beskriver barnskötare och förskollärare verbalt att deras genusperspektiv kan påverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har två barnskötare och fyra förskollärare intervjuats utifrån en kvalitativ intervjuform.

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vad lekterapeuter, barn och mödrar anser att lekterapin har för betydelse för barnets sjukhusvistelse. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade har erfarenhet av lekterapi i form av yrkesprofession eller som patient och anhörig.Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring lekterapins betydelse för barnets sjukhusvistelse. Leken är en betydelsebärande del i tillfrisknandet och en adekvat miljö och ett rikligt pedagogiskt material för barn i alla åldrar har en stor betydelse. I resultatet framgår att lekterapeuterna behöver vara mycket flexibla i arbetet med barn som vistas på sjukhus.

Introduktion: För att ett barn skall utvecklas optimalt behöver det en anknytningsperson. Föräldraskapet blir alltmer jämställt och pappor är i högre uträckning, jämfört med tidigare, hemma tillsammans med sina barn. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på mamman och barnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva pappans uppfattningar av det egna lilla barnets anknytning till honom. Syftet var också att beskriva pappans uppfattningar av föräldrastöd.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Begreppet ?barnets bästa? har lite olika betydelser beroende från vilket perspektiv man väljer att betrakta det. Vi blev intresserade av pressens skildring av ?barnets bästa? i de fall där socialtjänsten är involverad då det är denna bild som kommuniceras till allmänheten. Såvitt vi känner till har inte detta undersökts tidigare och blir vetvärt för att det berör socialsekreterare och påverkar socialtjänstens arbete när det gäller barn.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.