Personlig assistans är en insats som syftar till att ge funktionshindrade människor möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. När personlig assistans ges till barn ska assistansen både möjliggöra barnets självbestämmande och frigörelse och ge föräldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska också kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I många fall väljer föräldrarna att själva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra föräldrar intervjuats om sin syn på föräldrarollen i förhållande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar som är personliga assistenter till sina barn själva uppfattar rollerna och hur de använder dem i familjens vardagsliv. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen används Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att föräldrarna inte avgränsar rollerna utan upplever sig som en förälder som utför assistansuppgifter.

Lundgren, Johanna & Pant, Elisabeth (2009): Inskolning förr och nu. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningFörskolans ursprung byggdes på en teori om utveckling där barnets aktiva handlande var drivkraften i läroprocessen.

BAKGRUND:Leken har en viktig roll i barnets utveckling. Med hjälp av leken kan barnen utveckla sin soci-ala och kunskapsmässiga kompetens. Den fria leken innebär att pedagogerna inte sätter ramar för hur leken skall ske. Den styrda leken utgår ifrån att barnen följer lekens och pedagogers regler.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur åtta barn och åtta pedagoger i förskola och skola uppfattar lekens betydelse och även vad den fria och den styrda leken innebär i respektive verksamhet.METOD:Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer anser vi att barns och pedagogers åsikter synliggörs.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Syftet med min studie är att belysa hur pedagoger i förskolan ser på sin roll att stimulera och utveckla barns språk. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare.Resultat av studien visar på att det utförs ett medvetet arbete för att utveckla och stimulera barns språk på förskolan. Detta görs främst genom att pedagogerna tar tillvara på de tillfällen och stunder som ges i vardagen. Därigenom stimuleras barnen till att själva använda sig av språket, och att de i förskolan omges av ett rikt och nyanserat språk både i tal och skrift. Genom att barnen möter vuxna som aktivt lyssnar och tar sig tid för barnet så ökar barnets lust att uttrycka sig.

Alla elevers förutsättningar och behov är olika. Skolan står därför inför ett stort problem:Hur ska man kunna bedriva en undervisning som tar hänsyn till elevens individuella behov?Vetenskapen säger att kunskapsutveckling bäst sker vid en nivå som ligger strax över elevensegen förmåga. För att kunna utnyttja denna insikt krävs en tydligare individanpassadundervisning med en reflekterande dialog.I mitt projekt med att ge elever kognitivt stöd i sin läsutveckling har jag försökt bygga upp entrepartsrelation, lärare-elev-förälder. Att ge föräldrarna möjlighet att mer konkret delta ibarnets utvecklings- och inlärningsprocess kan få betydande effekter på många plan.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper.Frågeställningarna var:1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor- Antal dagar i veckan- Aktiviteter som utfördes- Anledning till inaktivitet2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt?- Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt.3.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp står inför flera utmaningar. För det första är det vanligt att barnet inte berättar för någon om det som hänt och på så sätt försvåras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rättsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan på barnet. När flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsområden och prioriteringar kopplas in på ett och samma fall är det inte ovanligt att barnet kommer i kläm. Barn har inte samma rättssäkerhet som vuxna då de står i mentalt underläge i alla situationer.

Bakgrund: Utveckling av färdigheter i aktiviteter i dagliga livet är viktigt för att kunna bli självständig i sin vardag. Hos barn med diagnosen autism är det vanligt att de färdigheter som krävs för att bli självständig aldrig utvecklas. Aktiviteter som sker i barndomen ligger till grund för hur utvecklingen sker och vilka kompetenser som skapas för framtidenSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsterapeuten arbetar med barn med autism i åldrarna 2-12 år samt hur barnets omgivning påverkas av att leva med ett barn med autism.Metod: Metoden i denna studie utgjorde en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar som hittades via systematiska databassökningar.Resultat: Vid analys av data framkom fyra ämnesområden, social integration, kommunikation, sensorik och motorik. Områdena innefattade arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt. Ett femte område kunde även urskiljas gällande hur familjer påverkas av att leva med ett barn med autism.Slutsats: Resultatet visade att djur och lek var vanligt förekommande interventionsformer.

I detta arbete undersöks om och i så fall hur lekmiljöerna påverkar flickor och pojkars lek ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Intervjuer med fyra förskollärare och observationer på en förskola och i en förskoleklass har genomförts. Analysen är kvalitativ och resultatet visar att gruppsammansättning och det enskilda barnets intresse verkar spela en större roll för barns lek snarare än genus och hur lekmiljöerna är utformade..

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna.Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades.

När ett barn får diagnosen leukemi är det de flesta föräldrars mardröm. Som förälder vill man in i det sista hålla hoppet levande, men i var fjärde familj inträffar det otänkbara. Hela barnets sjukdomsförlopp innebär för föräldrarna en förändrad livsvärld och ett outhärdligt lidande. Trots den värsta smärtan lyfts positiva händelser fram som belyser att föräldrarna kan känna hopp och glädje även när det är som tyngst. För att som sjuksköterska kunna hjälpa föräldrarna att uthärda sorgen är det viktigt att skapa kunskap om de känslor och reaktioner som föräldrarna kan uppleva.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, känslor och tankar som föräldrar till barn i behov av särskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 föräldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som användes för att analysera intervjuerna var med hjälp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att föräldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.