Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Bakgrund: Sätesbjudning förekommer i 3 % av alla graviditeter efter 37 hela graviditetsveckor. Utgångspunkt i detta arbete är att kartlägga vetenskaplig evidens om förlossningssätt som har betydelse för mor och barns hälsa. Syfte: Att identifiera vilket förlossningssätt, planerad vaginal förlossning eller elektivt sectio som leder till bäst utfall för mor och barn, vid förlossning efter graviditetsvecka 37+0, vid sätesändläge och singelgraviditet. Metod: En beskrivande systematisk litteraturstudie som innefattar 14 artiklar av kvantitativa studier . Fyra variabler har undersökts; blödning >1000 ml postpartum, infektion i samband med förlossning hos mor, Apgar score .

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjälpbehov barn och föräldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan påverka anknytning mellan barn och förälder. Studien är kvalitativ med hermeneutisk utgångspunkt och semistrukturerade intervjuer användes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering där resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och föräldrar i familjer med missbruk har olika hjälpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler på en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utåtagerande eller övertar föräldrarollen. Barnet kan känna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstå förälderns beteende.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars upplevelse av att ha barn med kronisk sjukdom. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att stiga in i en ny verklighet i samband med barnets diagnos, att känna isolering och längtan att leva ett normalt liv, att känna ilska, frustration och sorg men även glädje och stolthet och att ha ett behov av organisation och kontroll. Föräldrarna kastades in i en värld de aldrig upplevt. Känslor av att ingen gav stöd till familjen framkom.

I förevarande framställning har behandlats den rättsliga hanteringen av barns utsagor i mål om sexualbrott, där en studie av domstols bedömning av tillförlitligheten i barns vittnesmål låtit företas mot bakgrund av den rättsliga apparatens hantering av barnets berättelse i ett initialt skede av rättsprocessen. I mål om sexuella övergrepp mot barn utgår en värdering av de bevis som finns att tillgå ? det vill säga barnets utsaga allena ? inte sällan från den vuxnes förmåga att förstå och kommunicera. Det av brott drabbade barnet riskerar därmed att försättas i ett svårt underläge gentemot den vuxne, då rättsprocessuella krav utformade i en vuxensfär kan leda till uppkomsten av icke oväsentliga brister i barns uttalanden. Följaktligen har ansetts av avsevärd vikt att tillstå att barnets position i rättssystemet är svag och ? vid förekomsten av en partsrelaterad ojämlikhet i processen ? bör kompenseras med en ambition om att bättre söka anpassa den rättsliga processen till barns särskilda behov.

SammanfattningSyftet med den här undersökningen är att ta reda på hur barns tankar kring ekologiska processer kan utvecklas, samt att ta reda på vad i undervisningen som anses vara avgörande för att förmå barn att utveckla sina ekologiska reflektioner. Kvalitativa intervjuer och ett undervisningstillfälle ligger till grund för undersökningen. Därefter sammanställdes och kategoriserades barnens ekologiska processtankar. Resultatet av undersökningen visar att förutsättningen för utvecklande undervisning, är pedagogens kännedom om barnets individuella erfarenheter. Det är utifrån dessa som barnet tar emot ny kunskap och sedan kopplar ihop den med tidigare upplevelser.

Det framkommer i bakgrunden att det i Sverige varje år insjuknar ungefär 90 barn av sjukdomen leukemi. När barnets sjukdom uppkommer är det inte bara barnet som drabbas utan även hela familjen och det kan utlösas en krisreaktion hos de inblandade. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser i samband med sjukhusansluten vård i Sverige när barnet i familjen drabbas av sjukdomen leukemi. Metoden som valdes var litteraturstudie innefattande tre skönlitterära böcker skrivna av barnets föräldrar. Analysmetoden som användes var Burnards (1996) innehållsanalys, som görs i fyra steg.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet med vår uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mäns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrån familjehemsuppdraget. Vårt syfte har även varit att belysa hur männen själva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt föräldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi använde oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuade sex män mellan åldrarna 35 år till 65 år som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vår studie är familjeorienterade, där barn är en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar på att det placerade barnets ålder har stor inverkan på hur anknytningen sett ut.