Att under uppväxten ha en svårt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebär en stor påfrestning för Barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svårt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och känslor kring sig själv, mamman och uppväxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien går i linje med tidigare forskning och pekar på att de relationsmässiga och emotionella svårigheter, som ibland uppstår i anslutning till mammans sjukdom, är djupgående och långvariga.

Syftet med följande arbete är att utifrån ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i årskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundläggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjälp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten på att barnböcker är ett tillskott för Barnets matematikinlärning. Med en barnbok som underlag får Barnet erfara och utveckla matematikbegreep på ett naturligt sätt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Syftet med studien var att undersöka hur sex socialsekreterare vid socialjouren i Göteborg använder sig av tolk vid akuta omhändertaganden och placeringar av barn med annat modersmål än svenska.Vi har använt oss av kvalitativ ansats för att undersöka detta eftersom vi ansåg denna metod bäst bemöta vårt syfte och frågeställning och ge oss en möjlighet att ställa följdfrågor och få djupgående svar av våra informanter. Vi har använt artiklarna tre och tolv i Barnkonventionen som tema och sedan analyserat vår empiri utifrån kommunikationsteori, Barnets åldrar, kristeori och teori om dagordningsmakt då vi ansåg att dessa ingångsspår tillsammans ringar in de flesta av de faktorer man som socialsekreterare arbetar utifrån med barn. Resultat och analys av empirin visade att socialsekreterarna har som mål att jobba utifrån barnens bästa och att tankesättet om vad som är Barnets bästa är implementerat i deras arbete. Detta framgick tydligt hos samtliga av våra informanter liksom ansatsen att alla barn ska ges information och tillhandahållas möjligheter att uttrycka sin åsikt i enlighet med barnkonventionen. Paradoxalt nog visade resultatet och analysen även att det inte alltid är så enkelt att överföra detta i praktiken.

Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogens användande av frågor till barn inom förskoleverksamheten. Studien grundade sig i vår förförståelse samt fält- och litteraturstudier, där vi utgick ifrån den så kallade utvecklingspedagogiken som även utgör en stor del av bakgrundsmaterialet. Fältstudierna bestod av observationer kring pedagogers frågor till barn på olika förskolor i Norrbotten. Dessa visade att förskolepedagogen bör vara mer uppmärksam kring hur hon ställer frågor samt det lärande som kommer därav och huruvida detta lärande överensstämmer med förskolans läroplan (Lpfö98). Tanken med studien var att öka medvetenheten och skapa diskussion kring frågornas betydelse i Barnets lärandeprocess, för att möjliggöra en utveckling av förskoleverksamheten.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka uppfattningar förskolepedagoger och specialpedagoger har beträffande samverkansgruppens betydelse för arbetet i förskolan och för det vidare samarbetet med andra berörda verksamheter i arbetet kring barn till föräldrar med psykisk ohälsa, samt hur de i detta sammanhang ser på användandet av den specialpedagogiska kompetensen.För att se Barnet i dess totala sammanhang, helhetsperspektivet har jag i min studie valt att utgå från Bronfenbrenners systemteori och Anonovskys KASAM-teori. Resultatet visar att förskolepedagoger och specialpedagoger anser att samverkan har stor betydelse för det fortsatta arbetet när det gäller barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att förskolepedagogerna har ett uttalat behov av den specialpedagogiska kompetensen i form av mer stöd och handledning..

Syftet med uppsatsen är att studera hur vuxna barn till alkoholister beskriver att de påverkats av att växa upp i en familj med alkoholmissbruk. Anhöriga till alkoholmissbrukare är en stor och viktig grupp och speciellt barnen, vilken situation inte alltid uppmärksammas. Detta på grund av att missbruket ofta kan vara dolt och därför okänt utanför familjen. Det finns idag omfattande kunskap om vilka skador som missbruk framkallar och vi vet att en uppväxt präglad av föräldrars missbruk ökar risken för att Barnet sedan utvecklar psykiska problem I (Woititz, 2002, s.48f). För att kunna beskriva och belysa hur barn har det som lever i en sådan miljö kommer en kvalitativ metod att användas genom tre djupintervjuer.

Syftet med vår studie är att undersöka verksamma förskollärares tankar kring barns självkänsla i förskoleklass. Det vi lägger fokus vid är vad förskollärarna anser känneteckna låg respektive god självkänsla hos Barnet, samt hur de arbetar med att stärka barnens självkänsla. Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsansats, vilket innebär att intervjuer genomförts. I resultatet framkommer olika kännetecken på barns låga respektive goda självkänsla. Det redogörs även hur lärarna arbetar, i det arbetet kan olika kategorier utkristalliseras.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

SammanfattningSyftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet.

Background: Diabetes mellitus Type 1 is one of the most common chronicle diseases in childhood. This signifies big changes in the daily life for the child and its family. Aim: The aim of the study was to illustrate the family?s situation when the child falls ill in Type 1 diabetes. Method: The search for literature has been done both manually and in databases.

I FN:s konvention om Barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ?Barnets bästa? ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?Barnets bästa? innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ?Barnets bästa? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ?Barnets bästa?. Under arbetet framkom att ?Barnets bästa? definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för Barnet.

Ersättningen för personskador regleras i skadeståndslagen vilket innebär att ersättningen bestäms enligt skadeståndsrättsliga principer i varje skadefall för sig. Beräkningen sker därmed på individuella grunder. Inom delarna sveda och värk samt lyte och men finns tydliga hjälptabeller som utges av Trafikskadenämnden. Kostnadsersättningar utbetalas mot kvitton. När däremot framtida inkomstbortfall ska beräknas används differensmetoden.

I forskning som finns att tillgå står det att det ofta är mer naturligt att lära sig skriva före att läsa. I skrivandet väljer eleverna själva vad som ska stå i texten medan i läsningen så är det en annan författare som skrivit orden. Vid eget skrivande har Barnet möjlighet att använda sig av välbekanta ord och tidigare erfarenheter, medan en text skriven av en annan kan innehålla, för Barnet, mindre kända eller helt obekanta ord En trygg lärandemiljö är viktig där barnen får möjlighet att känna att de utvecklas och lär sig saker på egen hand eller tillsammans. En elev som lyckas stärks i sin självkänsla medan en elev som tidigt får uppleva motgång i läs- och skrivinlärningen får ofta en negativ självbild vilket påverkar elevens uppfattning om skolan och skolgången. Användandet av IKT (informations- och kommunikationsteknologi) har ökat i undervisningen. Staten har gjort stora satsningar för att öka införandet av IT i skolorna, kommuner och företag.

Margaretha Kareliusson (2009) Interaktion och språkligt samspel mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. En studie utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori.Syftet med föreliggande studie är att beskriva interaktionen och det språkliga samspelet mellan pedagog och flerspråkiga barn i förskolan. Dessutom är syftet att studera på vilket sätt och i vilken utsträckning pedagogernas samspelsmönster med barnen kan tolkas språkstödjande för flerspråkiga barn i förskolan utifrån Vygotskijs språkutvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologi, samt modern forskning.Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som innebär att Barnet utvecklas i en kulturell gemenskap. Lev Vygotskijs (1896-1934) språkutvecklingsteori har används som grund till detta arbete. Han menar att barns språkutveckling sker i samspel med sin omgivning, allt hänger samman och påverkar varandra i ett komplext system.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.