Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Syftet med detta arbete är att undersöka bilders betydelse för att uppnå läsförståelse ur aktörerna på marknadens perspektiv. Det som ska undersökas är hur illustratören kan utforma bilden för att påverka läsförståelsen och hur aktörerna kan påverka vilka barnböcker som finns tillgängliga för barnen. Det är också viktigt att undersöka vikten av bilden och textens samspel, hur det påverkar läsförståelsen.m Vidare kommer undersökningen att utforska de mest framträdande fördelar och nackdelar som finns med att använda bilder i böcker för barn som håller på att lära sig läsa. Undersökningen har använt sig av en kvalitativ metod. Litteraturgranskningen har kommit först, där en teoridel har genererats.

I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:? Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?? Med vilka mått mäts ?det goda faderskapet??Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. Frågeställningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta är, att barns tankar är unika och det är av stor vikt att ta reda på vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under många år och att då få sätta ord på sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgång. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvärld som denne kan bära med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.

Vår uppsats är en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med åtta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat på barn. Syftet med uppsatsen är att belysa synen på barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen på barn i det indiska samhället. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesätt och faktorer som påverkar synen på barn. I detta vill vi även i viss mån se till hur synen har förändrats över tid i samhället och bland socialarbetare. Frågeställningarna är som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn på barn utifrån aspekter som barns bästa, barns rätt till att uttrycka sin åsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen på barn och barns situation i det indiska samhället?- Vilka faktorer är det som påverkar synen på barn bland socialarbetare och synen på barn i samhället?Intresseområdena och aspekter som frågeställningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och ålder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bästa och att låta Barnet uttrycka sig, är något som socialarbetarna influeras av och som påverkar deras syn på barn.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frågan hur synen på Barnet inom Freinetpedagogiken ser ut när det gäller läs- och skrivsvårigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men även den litteratur vi fått tillgå genom vår utbildning gällande svenskämnet. Då vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute på Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkät. Underlaget i undersökningen blev tyvärr litet och undersökningen kan därför inte räknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi får är att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med läs- och skrivproblem.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

SammanfattningMålet med det här arbetet är att analysera två pedagogiska metoder för barn med utvecklingsstörning, närmare bestämt TEACCH-metoden och Lilli Nielsens pedagogik, när det gäller kunskapssyn och då framförallt aspekterna hur Barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap och vilka former denna kunskap tar. Avslutningsvis undersöks vilka kategorier som kan identifieras ur de analyserade texterna (citaten).För att samla in data har jag använt mig av litteraturstudie men för att tolka och bearbeta data har jag valt att använda mig av kvalitativ innehållsanalys. Litteraturstudie innebär att jag söker efter specifika svar i litteraturen som jag sedan jämför.När det gäller frågeställningen hur Barnet med utvecklingsstörning tillägnar sig kunskap enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Strukturerad miljö, strukturerade aktiviteter och? hand på hand-metod?. När det gäller frågeställningen vilka former denna kunskap tar enligt TEACCH-metoden har jag funnit följande kategorier: Faktakunskap och Färdighetskunskap.

Bakgrund: Denna litteraturstudie handlar om avnavling och när det är optimalt att avnavla det fullgångna friska Barnet. Avnavling har länge varit ett diskuterat ämne bland obstetriker, barnmorskor och föräldrar. Föreliggande studie ska bidra till att öka barnmorskans och övrig vårdpersonals medvetenhet om när avnavling bör ske och när det är fördelaktigt för Barnet att avnavlas. Rekommendationen är att friska fullgångna barn avnavlas sent om inte situationen kräver en tidig avnavling eller att föräldrarna önskar tidig avnavling pga. donation till biobanken.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger i flerspråkiga förskolor förhåller sig till det flerspråkiga Barnet i dess språkutveckling. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande: Vilken syn på det flerspråkiga Barnets språkutveckling har pedagogen i förskolan? Hur är förskolans verksamhet ordnad för att stimulera och utveckla Barnets språkutveckling? Hur genomför pedagogen i förskolan språkutvecklande aktiviteter i den dagliga verksamheten? För att uppfylla syftet och ta reda på frågorna har vi intervjuat och observerat fyra pedagoger i förskolan.  De resultat som framkommit visar att pedagogerna är mycket medvetna om frågor som rör flerspråkig utveckling och att stort utrymme för Barnets modersmål ges vid de undersökta förskolorna..

Varje år förlöses barn som är döda vid födelsen, s.k. intrauterin fosterdöd. Antalet barn motsvarar i Sverige c:a tre till fyra per 1000 förlossningar per år. Första juli år 2008 kom registreringen av dött barn vid födseln att få ny innebörd i enlighet med internationell praxis, dvs. gränsen för vad som är ett barn sattes vid 22 kompletta graviditetsveckor.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på Barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan.

Studien fokuserar på vad pedagoger uppfattar att ett pedagogiskt förhållningssätt är och vilka innebörder som skapas i relationen mellan pedagoger och barn samt vilka villkor och ramar som påverkar interaktionen mellan den vuxne och Barnet i förskolan. Utgångspunkten är att ett pedagogiskt förhållningssätt är något som skapas i mötet mellan pedagog och barn i en social och pedagogisk praktik. Denna praktik ses som ett socialt konstruerat fenomen bestående av meningsskapande relationer. Teorin belyser det pedagogiska mötet både ur en modernistisk och ur en postmodern vinkel. Olika begrepp som tas upp och som ställs i relation till det pedagogiska mötet är kunskap, traditioner och etisk dimension.

Syftet med föreliggande studie var att med en tematiskanalysmetod försöka förstå elva unga män som hade begått sexuellaövergrepp som tonåringar utifrån sättet de berättade om sig själva och utifrånvilka berättelsestrategier de använde sig av. Det konkreta ochinnehållsfattiga berättandet var framträdande, och fokus tycktes vara på denegna personen. Berättelserna återspeglade svårigheter att tänka om egna ochandras mentala tillstånd. En uppväxtmiljö präglad av försummelse ochomvårdnadspersoners bristande spegling av Barnet kan ha försvårat de ungamännens utveckling av ett språk med representationer för mentala tillstånd.Svårigheter att reflektera kan ses som en bristande förmåga att mentaliseraeller som en anpassningsstrategi där individen låter bli att reflektera som ettsätt att distansera sig från traumatiska upplevelser..