Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram vad föräldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spädbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgår från anknytningsteorin. Jag har genom Spädbarnsverksamheten i Jönköpings län kommit i kontakt med sex föräldrar, som på olika sätt har upplevt samspelssvårigheter med sitt spädbarn och fått hjälp till förändring.Genom kvalitativa intervjuer har jag frågat föräldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) är inslag i behandlingen, som föräldrarna upplever har betydelse i deras förändring av samspelet. Föräldrarna får hjälp med att stärka sin lyhördhet inför barnet, vilket påverkar omvårdnadsbeteendet hos föräldern i en positiv riktning. Detta är av vikt för att barnet ska få möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.Undersökningen visar att det är viktigt att behandlaren kommer in i rätt tid, vilket kräver att professioner som kommer i kontakt med spädbarnsfamiljer måste känna till Spädbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid..

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Denna uppsats underso?ker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varuma?rke via sociala medier utan att ha na?gra konton pa? sociala medier registrerade i sitt namn, eller o?verhuvudtaget vara aktiv pa? na?tet.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka ett ho?gst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsa?ga ra?dande normer inom musikbranschen, fo?r att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att o?verhuvudtaget vara aktiv online. Detta underso?ks genom att kartla?gga och problematisera Jaqes strategi samt ja?mfo?ra den mot Sveriges tva? sto?rsta skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin besta?r av fyra kvalitativa expertintervjuer.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien är specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande åtgärd för barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förväntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna själva.

I examensarbetet analyseras läromedlet Wings (2003, 2005) ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen är hur många gånger kvinnor/flickor och män/pojkar förekommer i texter och övningar, vem som har en aktiv respektive passiv roll, samt vilka yrken, handlingar och attribut som är kopplade till personerna.Läromedlet Wings för år 7-9 har gåtts igenom och varje gång texter eller övningar har handlat om kvinnor/flickor och/eller män/pojkar har detta antecknats. Den person som har en framträdande roll, en aktiv roll, i en text eller övning har benämnts som ?huvudroll? i undersökningen. För ?huvudrollerna? har antecknats vilka yrken de har eller hur de presenteras för läsaren.

This is a sociological jurisprudence study which focuses on "child perspective" in Law of Support and Service with Certain Functional Impairments, LSS. The purpose of the study was to clarify the meaning of child perspective in LSS and analyze it in relation to practice. The study was conducted with mixed strategies combining qualitative and jurisprudential methods. Both LSS and Law of Social Welfare, SoL, were studied. Social workers from dirrerent muncipalities in Sweden were interwiewed.

Det finns ungefär 8 000 ? 10 000 teckenspråkiga barndomsdöva i Sverige idag och det tillkommer ytterligare fler individer som har valt teckenspråk som sitt första språk. Teckenspråket blev erkänt som dövas första språk 1981 av Sveriges Riksdag och i samband med erkännandet fick barn rätt att få undervisning på teckenspråk. Svenska och internationella undersökningar har påvisat att bristfällig kommunikation mellan barn och föräldrar och med den närmaste omgivningen gör att barnet får en dålig identitetsutveckling. Detta har i sin tur lett till att individer i vuxen ålder lidit av psykiska problem och i sociala relationer till andra.

Under graviditeten går de blivande föräldrarna till Mödravårdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet är fött kommer föräldrarna i kontakt med Barnavårdscentralen (Bvc) som har till syfte att främja hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av sitt första besök på barnavårdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre föräldrapar samt en förälder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats är att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar på sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i åldrarna 8-17 år belyses aspekter såsom inflytande, känsla av delaktighet och möjligheter till påverkan, betydelsen av att få medverka i TV samt tankar om kändisskap och att bli sedd. Nämnda aspekter sätts sedan i relation till barnrättskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och föreställningar om barndom.Studiens teoretiska utgångspunkter har makt som övergripande tema och berör tre områden. Först belyses begreppen makt och diskurser, därefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhället genom bland annat media och slutligen presenteras teorier från barndomsforskning där maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgår att ett vuxet förhandsarbete präglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra några större förändringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sägas gå stick i stäv med barnrättskonventionen. Barnen är därmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Denna uppsats undersöker hur tätt svenskar väljer att föda sina barn och om detta har förändrats över tiden. Vi granskar hur tätheterna ser ut mellan det första och andra barnet samt även mellan det andra och tredje barnet. Vi tittar också på om äldre män och kvinnor föder sina barn tätare än yngre. De data som används är ett register med samtliga svenskfödda män och kvinnor som fått barn under perioden 1970-2008.I slutet av 1980-talet finner vi en minskning i tätheten mellan barnen som förklaras av högkonjunktur och familjepolitiska åtgärder. Tiden mellan barnen ökar igen under 1990-talets lågkonjunktur, för att sedan på nytt gå nedåt under 2000-talet.

När ett barn insjuknar i en svår sjukdom är det oundvikligt att föräldrarna påverkas både emotionellt och socialt. Då barnet är i stort behov av sina föräldrar kan det uppstå problem eftersom föräldrarollen ändras i och med att barnet läggs in på sjukhus. Barnsjukvården har gått mot en familjefokuserad vård som är baserad på en nära och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vårdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till föräldrarna och deras barn kan de lättare hjälpa dem med deras grundläggande behov. Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till barn på sjukhus upplever relationen med vårdpersonalen.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagångsföräldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande föräldraskapet, utifrån kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande föräldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudområden: Förhållandet till den gravida kroppen (tankar och känslor inför kroppens förändring, förlossningen, bärandet av fostret), Förhållandet till det blivande barnet (känslor och kommunikation med fostret, föreställningar om barnet), Förhållandet till den kommande föräldraidentiteten (tankar kring föräldraskapet, förebilder, skapandet av föräldraidentiteten), Förhållandet till parrelationen (graviditeten och föräldraskapets påverkan på relationen, partnernas rollfördelning), Förhållandet mellan föräldra- och yrkesidentitet (balansen mellan föräldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslås vidare forskningsfrågor..