Sök:

Sökresultat:

4527 Uppsatser om Barnet miljö regler - Sida 55 av 302

Pedagogers resonemang kring inomhusmiljön pÄ en Reggio Emilia-inspirerad förskola

 Valet av denna studie gjordes utifrÄn vÄrt intresse för och nyfikenhet pÄ förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sÀtt att se pÄ barnet och mÀnniskan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning pÄ en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fÄnga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgÄngen beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser pÄ barnet och lÀrandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens Älder samt materialets roll.

Pedagogers arbete med barns delaktighet i dokumentationen i förskolan

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Beröring i förskolan - Barns behov av fysisk kontakt i relation till förskolans beröringsklimat

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till beröring.

Varför jobba gratis? : -eget val eller tvÄng?

Syftet med denna studie Àr att försöka förklara vad som ligger bakom fenomenet att kockar vilka arbetar pÄ restaurang med stjÀrna i Guide Michelin arbetar mycket gratis. Studien avser ge svar pÄ om detta sker av eget val eller genom tvÄng. 4 kockar har i denna kvalitativa studie intervjuats i syfte att ta del av deras egna upplevelser och subjektiva Äsikter rörande fenomenet. Studiens resultat tyder pÄ att yrket har en stark identitetskapade effekt och att dessa kockar har en hög kÀnsla för det egna arbetet. Att vara kock Àr mer Àn ett yrke, det Àr en livsstil.

Glöm inte bort mig! : Att vara barn till en mamma med bröstcancer

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Pappors upplevelser av barnmorskors stödjande roll mot faderskapet

Papparollen har förÀndrats de senaste Ärtiondena och det förvÀntas idag att mÀn Àr engagerade under graviditet, förlossning och i omvÄrdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fÄtt stöd och förberedelse in i förÀldrarollen varit bÀttre rustade inför de omstÀllningar förÀldraskapet inneburit bÄde för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten pÄ barnmorskemottagningar har visat sig frÀmst fokusera pÄ de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagÄngspappors upplevelser av förberedelse inför övergÄngen mot förÀldraskap utifrÄn möten med barnmorskor pÄ barnmorskemottagningar. Studien utgick frÄn kvalitativ innehÄllsanalys som metod.

Sockerlösningens smÀrtlindrande effekt -avseende nyfödda En systematisk litteraturstudie

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilken aktuell vetenskap som lett till rekommendationen av att administrera sockerlösning till nyfödda barn i smÀrtlindrande syfte, i samband med hÀlstick/venpunktion. Litteraturstudien var av kvantitativ, deskriptiv art. Data analyserades med hjÀlp av Forsberg och Wengströms granskningsmall för randomiserade kontrollerade studier. De studier som granskades i denna uppsats visade genomgÄende att sockerlösningen har betydelse för smÀrtlindringen hos det nyfödda barnet som genomgÄtt nÄgon form av procedursmÀrta. Vad gÀller styrkan pÄ sockerlösningarna kunde konstateras att högre styrka gav bÀttre effekt.

Finns det ett samband mellan olika förÀldrastilar och individers framtida kÀnsla av sammanhang?

Begreppet kÀnsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshÄllning som Àr relaterad till mÀnniskors förmÄga att hantera problem som uppstÄr i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, dÀr förÀldrarnas samspel med barnet vanligtvis Àr central. Hur en förÀlder förhÄller sig till ett barn kan dÀrför ses om en viktig del i barnets utveckling dÀr olika uppfostringsstilar kommer att pÄverka barnets utveckling gÀllande olika förmÄgor. En förÀlders förhÄllningssÀtt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmÄgor, dÀribland KASAM.

Asylsökande barn med apatiskt tillstÄnd : Om bemötande och behandling

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstÄnd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstÄnd. Vilket mynnade ut i vÄra frÄgestÀllningar: Vad Àr apatiskt tillstÄnd och hur kan det uppstÄ? Varför drabbar detta i sÄdan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstÄnd pÄ en institution? Vi har intervjuat personal pÄ behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lÀsta litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det Àr ett Àkta sjukdomstillstÄnd eller ett ?fejkat? tillstÄnd för att fÄ uppehÄllstillstÄnd.

HÄllbarhetsredovisning: faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten ur revisorers och hÄllbarhetsansvarigas perspektiv

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

Vardagsmatematik i förskolan - Pedagogernas perspektiv

Bakgrund: Kunskap i matematik Àr idag en nödvÀndighet för alla individer. FörstÄelsen och upplevelsen av matematik har stor betydelse för hur barn upprÀtthÄller sociala regler, beskriver sin omvÀrld och löser problem. Som vuxen Àr matematiken grundlÀggande för ett demokratiskt tÀnkande, underlÀttar vardagsbeslut och yrkesliv. DÀrför ska varje barn tidigt utveckla sin förstÄelse för grundlÀggande egenskaper i begreppen tal, mÀtning och form samt sin förmÄga att orientera sig i tid och rum.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur stor betydelse matematiken har ipedagogernas arbetssÀtt pÄ förskolan samt hur matematikarbetet ser ut och kan anvÀndas i förskolans verksamhet.Metod: I denna studie har jag valt att anvÀnda den kvalitativa forskningsmetoden för att undersöka hur pedagoger beskriver lÀrande samt den praktiska anvÀndningen av matematik hos förskolebarn. Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger angÄende vardagsmatematiken i förskolan.

Pedagogers syn pÄ de yngsta barnens bild- och formskapande

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Avvikelser frÄn SjövÀgsreglerna som kan leda till kollision

Att kollidera Àr en av riskerna som föreligger dÄ ett fartyg framförs till sjöss trots att det finns internationella regelverk, sÄ som SjövÀgsreglerna, enbart utformade för att förhindra detta. I denna kvantitativa litteraturstudie har det undersökts vilka avvikelser frÄn SjövÀgsreglerna som bidragit till kollision samt hur regelavvikelserna skiljer sig utifrÄn fartygstyp, tid pÄ dygnet, sikt och bryggbemanning. Haverirapporter utarbetade frÄn tvÄ haverikommissioner har undersökts och utifrÄn haverikommissionernas egna slutsatser om orsak till kollision har författarna sedan identifierat vilka SjövÀgsregler fartygen avvikit frÄn vid kollisionen. TvÄ haverikommissioner valdes för att kunna jÀmföra om det finns skillnader i resultatet i deras utredningar. I en majoritet av kollisionerna hade fartygen avvikit frÄn nÄgon eller nÄgra av SjövÀgsreglerna.

FörÀldrarnas erfarenheter av att leva med barn som har ADHD : En litteraturbaserad studie

Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Finns leken med i lÀroplanen för förskolan? : En jÀmförande studie mellan Sveriges och Finlands styrdokument

Sverige och Finland Àr tvÄ lÀnder som ofta jÀmförs. SÄ Àven inom utbildning dÄ media framstÀller finska barn som framgÄngsrika. Förutom hög status inom lÀrarprofessionen i Finland bekrÀftas framstegen i PISAs undersökningar dÀr finska skolungdomar presterar höga resultat. För de smÄ barnen gÄr största delen av dagen ut pÄ att leka och undersöka deras nÀrmiljö. Genom leken skaffar sig barnet vÀrdefulla fÀrdigheter som gagnar barnet i det livslÄnga lÀrandet.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->