Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har.

Syftet med studien var att beskriva vad forskningsresultat visar angående avledande strategier samt avledningens effekt på barns upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapligt granskade artiklar som utmynnade i två kategorier med underkategorier. Resultatet visade att avledning vid venpunktion är en viktig del i omvårdnaden av barn och att den avledande strategin bör anpassas efter barnets önskemål så långt det är möjligt för venpunktionens tekniska utförande. Avledande strategier som minskade barnens smärta, rädsla och ångest/oro vid venpunktion var; en sittande ställning för barnet, avledande samtal från föräldern, att få barnet att koncentrera sig på olika bilder, titta på animerad film eller titta i kalejdoskop. Slutsats Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om vilka avledande strategier som enligt forskning är användbara vid venpunktion på barn och som i sin tur inbringar förmåga att minska barnets upplevelse av smärta, rädsla och ångest/oro i samband med proceduren.

Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vianser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpandeband och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmå barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige.De frågor vi ställt oss är ?samtalar pedagoger med barnet på skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger på skötbordet??Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av enkvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Det har gjorts många studier kring barns språkproduktion medan kunskaperna om hur och när förståelsen utvecklas är mindre. Forskare är eniga om att förståelsen i stort föregår produktionen även om vissa grammatiska strukturer produceras innan barnet har en full förståelse för dem. Att testa språkförståelse är svårt då barnet behöver utföra någon form av handling för att visa vad det förstår. Syftet med denna studie är att jämföra två grammatiska förståelsetest, Nya SIT och TROG-2, dels resultatmässigt och dels innehållsmässigt. Sjuttiosex fyraåriga barn, enspråkiga med svenska som förstaspråk och flerspråkiga, testades med båda testen.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse.

Uppsatsen syftar i första hand till att utreda, analysera och diskutera huruvida den svenska beskattningen vid gränsöverskridande överföringar av immateriella tillgångar mellan aktiebolag med någon typ av intressegemenskap är förenlig med EU-rätten. Uppsatsen syftar även till att utreda vad som är gällande rätt när det gäller hur beskattning sker vid gränsöverskridande överföringar respektive överföringar inom Sveriges gränser samt vilka olika regler som då gäller och hur de förhåller sig till varandra. Till sist skall uppsatsen även syfta till att försöka ge en så helhetsomfattande bild som möjligt av de lagar och regler som blir relevanta vid överföring av immateriella tillgångar..

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett relationellt perspektiv lyfta fram och belysa barn och pedagoger i behov av särskilt stöd på fritidshemmet, samt försöka klartlägga faktorer på organisations-, grupp- och individnivå som verkar påverka fritidsvistelsen såväl positivt som negativt för att urskilja vilka möjligheter respektive svårigheter som ryms inom en fritidsverksamhet. En fallstudie genom deltagande observationer och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med såväl fritidspedagoger som barn genomfördes på två fritidsavdelningar i ett fritidshem beläget i södra Skåne. Sammanfattningsvis framkom tydligt att huruvida ett barn fick stora svårigheter eller ej på fritidshemmet berodde till stor del på faktorer som rör fritidshemmets personals attityder och inställningar. Personal med lite eller utan pedagogisk utbildning i studien förhåller sig mer kategoriska i sin syn på såväl det pedagogiska uppdraget som synen på barnen, medan personal med högre utbildningsgrad förefaller mer relationella och ser till den situation eller de omständigheter barnet befinner sig i och är därför också mer benägna att arbeta med att skapa de bästa förutsättningarna för barnet genom att ändra på faktorer på framförallt gruppnivå. De har även insikter om att de inte enbart kan tillrättalägga för barnet utan att de samtidigt måste ha ett kognitivt förhållningssätt och arbeta tillsammans med barnet med att hitta tankeverktyg eller strategier för hur barnet ska bli bättre på att hantera situationer som ter sig svåra. Fritidspedagogerna efterfrågar handledning av specialpedagog.

Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation.

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet.

Svensk patenträtt har i stor omfattning harmoniserats med praxis utvecklad av det europeiska patentverket (EPO), vad avser patenterbarhetskriterier. Anledningen till harmoniseringen har motiverats av att det ska bli en mer enhetlig bedömning av patent i Europa. Harmoniseringen har i vart fall inte innefattat så kallad formell praxis, som innefattar regler om hand­läggandet hos det svenska patentverket, i förhållande till handläggandet av det vid EPO. Vid Sveriges anslutning till European Patent Convention (EPC) år 1978, förespråkades att det svenska patentverket ansågs hålla en godtagbar standard i sin handläggning, men att det fram­tida förhållandet mellan svensk patenträtt och EPC kunde komma att innebära förändring om kvalitetsnivån inte kunde anses tillräcklig hög. Efter ett nyligen taget beslut av Patentbesvärsrätten (PBR) har Patent- och registreringsverkets (PRV) handläggning ifrågasatts, varför författarna valt att undersöka om en förändring av hand­läggningen vid PRV bör genomföras, i enlighet med det förslag som framställs i proposition 1977/78:1, med beaktande av praxis utvecklad av EPO. I uppsatsen redogörs för hur EPO har tydligare regler avseende patent­ärenden än vad PRV har, varför en harmonisering av detta område bör diskuteras för säkerställandet av hög kvalitet vid handläggningen hos det svenska patentverket. Det är författarnas uppfattning att en ofullständig harmonisering även av formella regler resulterar i ett problem för säkerställandet av rättssäkerheten, eftersom lagregleringen i Sverige kan anses bristfällig.

Bakgund: Familjefokuserad omvårdnad har rötter i vårt samhälle från förhistoriska tider. Då sjukvården från början sköttes i patientens hem var det naturligt att involvera familjen och att tillhandahålla familjefokuserad omvårdnad. På 1800-talet ledde kampen mot infektionssjukdomar och en stark övertygelse om att barn skulle behandlas på ett mekaniskt sätt till en sjukvård som baserades helt på aseptik, strikta rutiner och väldigt lite eller ingen kontakt mellan barnet och dess föräldrar. Under senare år har man återigen fokuserat mer på familjen i vården då avancerad sjukvård nu ges i hemmet i allt större utsträckning. Därmed är familjefokuserad omvårdnad en gammal tradition som fått nytt liv och nya definitioner.

Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars psykosociala upplevelser då deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.