En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

Ämnet för uppsatsen är aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram är en omstridd typ av ersättning. Historien bjuder på många exempel på hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns även gott om exempel på hur man utnyttjat programmen och även i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgång är inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna står att finna i flera olika källor. Området regleras inte bara i lagstiftning utan även ett antal självregleringsorgan som står marknaden nära ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svårt att fastställa vilka regler som gäller när man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, både vad gäller vilka konstruktioner som är tillåtna och vad som krävs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.

När ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte är att minska risken för hjärnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjälp av en kylmadrass till 33,5 C? och hålls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta värmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar på positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts på hur sjuksköterskor upplever att vårda dessa barn.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att synliggöra vilka diskurser som framträder i en fokusgrupps tal om särskilt stöd i förskolan. Mer preciserat ämnar studien att undersöka om någon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tänkas få för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som studien vilar på är socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk inställning till kunskap som ses som självklar och menar att människan konstruerar, upprätthåller och förändrar sin uppfattning om världen tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att människans världsuppfattning påverkar hennes handlingar och därmed får den kunskap vi har om världen sociala konsekvenser.

Detta arbete undersöker huruvida spelare kan identifiera ett tema utifrån endast ett spels regler och mekaniker. För detta syfte har en temalös variant av kortspelet MyGame utvecklats. Åtta testpersoner har fått spela spelet mot varandra i par varpå de har fått svara på två enkäter, den ena rörande deras uppfattning om tema i spelet och den andra om deras spelvanor. Varje testperson har också deltagit i en enskild semi-stukturerad intervju där frågorna har varit baserade på testpersonens enkätsvar. Resultatet har sedan sammanställts och analyserats för att validera eller förkasta hypotesen.

Den svenska förskolan styrs av Läroplan för Förskolan. Denna läroplan är mycket tydlig när det gäller huruvida bedömning av det enskilda barnet ska få förekomma i verksamheterna. Enligt läroplanen (Lpfö- 98) sker bedömning och utvärdering endast när det gäller verksamheten i sig. Bedömning av det enskilda barnet är något som hör skolan till, inte förskolan. Detta ställningstagande ställer yrkesverksamma förskollärare i en situation där uppgiften blir att se individen utan att bedöma.

Det är viktigt för sjuksköterskan i barnhälsovården att bemöta nyblivna fäder så att de ska känna sig sedda, delaktiga och trygga i omsorgen av barnet. Syftet med denna studie var att beskriva förstagångsfäders upplevelse av barnhälsovården. Insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer och totalt intervjuades sju fäder. Analysen av insamlad data skedde genom tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och tre kategorier.

Autism är en funktionsnedsättning som medför en del problem i vardagen som till exempel kommunikationssvårigheter, ritualbeteende och problem med ömsesidiga kontakter med andra människor. Utseendemässigt syns det inte alltid på barnet att det är något som inte stämmer och föräldrar tvingas då ofta förklara vilken problematik autism verkligen innebär och detta kan medföra en oförståelse från samhällets sida. Syftet med studien är att få kunskap om och förståelse för hur föräldrar till barn med autism upplever sin livssituation och vilket stöd de får från samhället. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod som belyser föräldrarnas situation. Det som framkommer i studien är att föräldrar ofta får leva en inrutad tillvaro tillsammans med barnet där tydlighet och rutiner måste finnas för att vardagen ska fungera.

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som årligen fördelar statsbidrag till ungdomsorganisationer som uppfyller specifika regler och mål. Ett beslut om förändrade bidragsregler fattades av riksdagen och regeringen i december 2001 och dessa regler tillämpades för första gången för bidragsåret 2004. År 2005 fick Ungdomsstyrelsen i uppdrag att bland annat följa upp konsekvenserna med de nuvarande reglerna. Anledningen var att man fann oklarheter i reglerna efter att en juridisk översyn av reglerna genomfördes under 2004..

Abstract Titel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time. Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhället vilket har medfört att förhållandena i skolan också påverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebär skolnedläggningar. Staten styr vårt handlande genom formella regler och på arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lång tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhället att reglera kommunernas sätt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Ett stort antal barn är idag placerade i fosterfamilj. Flertalet av dessa barn uppvisar ett asocialt beteende med dåliga sociala relationer. Multidimension Treatment Foster Care (MTFC) är ett program vars mål är att förändra barnets attityd. Det är en öppen vårdinsats där barnet placeras i en utbildad fosterfamilj. En kvalitativ studie genomfördes baserat på nio intervjuer.

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.