Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barnets emotionella omvårdnadsbehov i den förberedande fasen inför operation. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskans metoder vid förberedelse av barnet för att skapa trygghet.Artikelsökningarna genomfördes på databaserna Elin@dalarna och Cinahl med sökorden operation, preoperative, children, preparation, information, nursing, care och nurse. Sökorden fanns i artiklarnas abstract. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och publicerade år 1997 till 2007. Endast primärartiklar söktes och deras relevans bedömdes efter titel och abstract.

När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna.

Röntgen kan vara väldigt skrämmande för barn. Det är en skrämmande miljö som oftast är kall, mörk och många stora maskiner som bullrar och låter otäckt samt många nya människor och intryck att ta in. Röntgensjuksköterskans uppgift vid undersökningen är att bemöta barnet så att barnet känner sig tryggt och att stråldosen till barnet blir så låg som möjligt. Att möta barn på röntgen är annorlunda än att möta vuxna och det kräver mycket av röntgensjuksköterskan. Barn är också väldigt olika i sin utveckling och det är viktigt att röntgensjuksköterskan känner till det och bemöter barnet på barnets nivå.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Syftet med vår undersökning är att titta närmare på diagnoserna ADHD/DAMP, vilken betydelse den kan ha för det enskilda barnet samt för den pedagogiska verksamheten. För att få en djupare inblick utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer där frågorna var halvstrukturerade. Intervjudeltagarna kunde utifrån denna struktur föra fram sina personliga tankar, åsikter och erfarenheter. Intervjudeltagarnas arbetslivserfarenheter varierade, de jobbade på olika ställen i Västerbotten samt hade olika professioner. Detta var ett medvetet val då vi ville få ett bredare perspektiv angående diagnosernas för- och nackdelar.I resultatet framgick det att diagnoserna kan innebära både för- och nackdelar beroende på hur de vuxna i barnets omgivning väljer att tolka vetskapen om en diagnos.

Utvecklingen inom radiologi- och bilddiagnostik går snabbt framåt och CT- undersökningar blir allt vanligare för barn som hjälp vid diagnostik och medicinska åtgärder. Att optimera stråldoserna vid pediatriska CT-undersökningar för att minska risken för stokastiska effekter är därför ett högaktuellt ämne. Syftet var att beskriva betydelsen av omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder för att minimera stråldosen till barnet vid CT-undersökningar. Vi gjorde en litteraturöversikt. I resultatet kom vi fram till att indikationen för CT-undersökningen måste vara korrekt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om föräldrasamverkan samt hur de förhåller sig till sitt särskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgår ifrån följande frågor: Vilka olika samverkansformer finns det och används i förskollärarens arbete? Hur beskriver förskollärare sitt arbete/uppdrag kring föräldrasamverkan? Hur talar förskolläraren om sitt särskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet är uppsatsens teoretiska utgångspunkt, där tyngdpunkten ligger på samspel och kommunikation mellan människor. Kommunikationen och samspelet blir två betydande faktorer då uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om föräldrasamverkan.

Runt om Växjö återfinns många köpcentra som ständigt utökar vilket kan bli ett hot mot centrum. Växjö city domineras ur shoppinghänseende, av en enda gata, Storgatan. För att få ett mer konkurrenskraftigt centrum och dessutom ett mer spännande gatunät skulle en breddning av centrum därför vara positivt. Närmast tillhands för en vidgning är den parallella gågatan Sandgärdsgatan, vilken i dagsläget känns mer som en bakgata. Vårt projekt gick således ut på att ta fram förslag på hur man skulle kunna göra Sandgärdsgatan till en mer attraktiv gågata.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

Syftet med denna studie är att undersöka om pedagoger formar innemiljön på förskolan 1-3 år för att stimulera det kompetenta barnet. Vi vill titta på hur innemiljön ser ut på förskolor idag, vilket material det finns på avdelningarna, hur det är placerat och hur höga möblerna är. Vi vill även ta reda på om pedagogerna ser de små barnen som kompetenta och hur de tänker kring innemiljön i förhållande till det kompetenta barnet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på fem olika småbarnsavdelningar inom samma kommun.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Preschool teacher´s and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien är att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollärare och barn har för perspektiv på olika familjer med fokus på samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta på förskolan. Det är viktigt att få samkönade familjer att känna sig inkluderade i verksamheten. Då det i forskning visat sig att det främjar barnet om deras vårdnadshavare blir bemötta på ett positivt sätt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt så intervjuades 21 stycken barn och sex förskollärare.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.