Syftet med detta kandidatexamensarbete är att få en bättre förståelse för hur man skapar en skolgård som stimulerar barns motoriska, kognitiva och sociala utveckling. Jag har studerat litteratur om barns lek samt fört egna undersökningar som bestått av observationer och intervjuer på Montessoriskolan i Lund samt besök på referensplatser. Dessa studier har utgjort underlag till ett gestaltningsförslag för skolgården. Jag har kommit fram till att en bra skolgård kännetecknas av en stor innehållsrikedom. En välutformad lekmiljö aktiverar barnens alla sinnen och tillåter kreativ lek på deras egna villkor. Det finns flera aspekter som bidrar till en god lekmiljö: rumsbildningar, naturinslag, variationsrikedom och utmaning.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur personalen på boenden för ensamkommande barn utifrån empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhället. Vidare syftar studien även till att belysa hur personalen på boenden själva ser på detta arbete. De frågeställningarna som belyses i studien är: Vad i arbetet med förhållningsätt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhället, enligt personal på boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal på HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrämjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader då förklaras med kön, ålder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som används i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehåller en enkätundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar län.

Den motoriska utvecklingen är en viktig del i barns utveckling och för att den ska bli så bra som möjligt måste barnet lära känna sin kropp för att kunna utvecklas. Därför måste det finnas tillgångar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lärande. Läroplanen för förskolan, LpFö98, tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lärande och det är en del av pedagogernas uppgifter. Mitt syfte är att utveckla förståelse för vad förskollärare ser för samband mellan den organiserade rörelseleken och barns utveckling. Jag vill även ta reda på hur förskollärare arbetar med den organiserade rörelseleken vad de praktiskt gör under rörelseleken.

Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagoger tänker om den pedagogiska inomhusmiljöns uppbyggnad och betydelse för barns utveckling samt lärande. Studien genomfördes på två olika förskolor i Skåne med två intervjuade pedagoger från varje förskola. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer samt fältanteckningar. Undersökningens resultat presenteras i form av fem teman; den föränderliga miljön, materialets tillgänglighet, barns delaktighet, arbetslaget samt arkitekturen. Studien visar att samtliga informanter anser att miljön är betydelsefull för verksamheten samt barnens utveckling och lärande.

SammanfattningPå den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolegårdens betydelse på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn på förskolegården som lärmiljö och observera hur barnen använder förskolegården under lek och lärande. Vi vill även undersöka hur förskolegården fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger på en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda på deras tankar och vi har observerat barns lek på förskolegården. Vi har använt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv på barnens lärandemöjligheter på förskolegården.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

I Idrottens betydelse för elever i skolan undersöker Andreas Jönsson och Viktor von Eggers Patron hur idrottstimmarna och dess betydelse har förändrats ur ett större perspektiv. Det empiriska materialet är baserat på lärarintervjuer och elevenkäter. Lärarintervjuerna har varit i fokus då lärarna har år av erfarenhet i och större inblick i ämnet. På så sätt kan de ge sin bild om idrottens betydelse, exempelvis hur eleverna påverkas av idrotten över en längre tidsperiod, vilket eleverna inte alltid kan göra. Undersökningens frågeställning är: Hur påverkar idrott och hälsa barnens övriga studier? Hur kan idrott och hälsa påverka elevernas koncentrationsförmåga samt deras inlärningsförmåga? Räcker det att ha idrott & hälsa på schemat för att det ska ha någon effekt eller krävs det en viss mängd av det? Kan skolan påverka barnens hälsa genom idrott och hälsa? Resultaten visar att om eleverna har mycket idrott på schemat höjs deras betyg i övriga ämnen samtidigt som det ökade deras inlärningsförmåga.

Då konflikter är en stor del av barnens vardag på förskolan anses det från tidigare forskning att det är viktigt att ha goda kunskaper om konflikter och dess orsaker. Forskare stödjer tanken på att barn möter många konflikter redan från tidig ålder och att det är en viktig del i barnens utveckling som exempelvis kognitiv och social utveckling. Vidare stödjer forskare att det finns olika orsaker till att konflikter uppstår och många gånger samverkar orsakerna med varandra. Syftet med vår studie är att ta reda på hur olika konflikter ter sig på förskolan, vilka platser i miljön som är vanligt förekommande i konfliktsituationer samt om vi kan se olika konfliktstilar i verksamheten. Metoder som användes för att uppnå syftet är observation och enkätundersökning.

Denna studie undersöker hur små barn använder sina sinnen för att utforska småkryp, vilken inställning pedagoger i förskolan har till småkryp samt hur barnens intresse för småkryp tas tillvara på i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i åldrarna 1-2 år (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för småkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjälp av sina sinnen. Pedagogernas förhållningssätt till småkryp är varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas inställning påverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer också att det är vanligt att för stunden ta tillvara på toddlares intresse för småkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ämnesområdet med ett exempelvis temainriktat arbetssätt..

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur Montessoriförskolans interiör, i detta fall färger, är anpassad till barnens önskemål. Vidare har syftet varit att studera likheter och/eller skillnader mellan barnens och pedagogernas uppfattningar kring detta.Tillvägagångssättet för att studera det ovan nämnda har varit att intervjua ett visst antal barn som har sin verksamhet på en Montessoriförskola. Vidare har metoden varit att lämna enkäter till pedagogerna som arbetar på förskolan. Dessutom har jag genomfört egna observationer av hur miljön, och i synnerhet färgsättningen, sett ut. Resultaten från barnen och pedagogerna visar att de färger som pedagogerna ser som bra färger för barnen inte alls stämmer överens med de färger som barnen verkligen vill ha. Om barnen hade fått vara med och bestämma hade färgsättningen sett annorlunda ut, detta är både barn och pedagoger överens om.