Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser uttill populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt påvilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet ärdessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen ochanvändandet.METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genomen enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollärare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare ärmer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturengör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturenspåverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollärares inställning till och användande avpopulärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen iförskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de sommedvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet..

SyfteSyftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.MetodVi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.Resultat och slutsatsVad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena.

Denna uppsats har som sitt syfte att utröna om klassrumsmiljön har någon betydelse för inlärningen. I litteraturbakgrunden diskuterasfaktorer relevanta för syftet. Faktorer som belyses är färg, ljus, temperatur och luft, ljud och skolmöbler samt rumsutformning. Dessadiskuteras med utgångspunkt i hur de påverkar inlärnings- och prestationsförmågan.I den empiriska studien intervjuas ett antal barn om deras tankar och åsikter om sin klassrumsmiljö. Intervjuerna har sin utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Young people?s political influence has been surveyed, studied and discussed several times in Sweden during the last decade. There is a fear among the politicians that the young people are not interested in politics, especially not in party politics. On the other hand there is, among the youngsters a feeling of invisibility, not being seen or heard or for that sake respected. There are a lot of formal possibilities for young people?s political influence, but there are not as many real possibilities or situations to actually practice these possibilities.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som kan hjälpa små barns tidiga språkutveckling samt vilka pedagogiska verktyg som verksamma pedagoger anser kan underlätta barns tidiga språkutveckling. Studien byggde på tidigare forskning inom området, samt enkäter från verksamma pedagoger. Sex pedagoger ingick i studien varav två av dessa även ställde upp på en muntlig intervju. Efter analys valde jag att presentera resultaten i form av olika teman. Dessa teman speglade jag sedan mot den tidigare forskningen.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleåldern är särskilt lite studerad. Målet med examensarbetet är att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrån dess inverkan på barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förståelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien är att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek på förskolegården med särskilt fokus på den fysiska miljöns betydelse för fantasin så som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frågeställningar har väglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element använder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek återfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse får naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fältarbete som genomförts på en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex år har studerats genom observation och gåtur.

Syftet med detta arbete är att belysa betydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos pedagogerna på förskolan.Huvudfrågan handlar om hur man kan använda mattespråk som redskap för att stimulera barns allmännaspråkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos pedagogerna och även dess påverkan på barns inlärning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom området matematik och språk och kommer att synliggöra sambandetmellan användningen av det matematiska språket och barnens allmänna språkutveckling.Jag har använd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.

Detta examensarbetes syfte är att utforska genusperspektiv i förskolan (1-5 år), genom att belysa pedagogers föreställningar om små barns skönlitteratur samt barns egna bokval. Jag anser det vara ett viktigt område att belysa då skönlitteratur är något som används i stor utsträckning i förskolan samt är av vikt för barnens utveckling. I min empiriska undersökning har jag använt mig av metoderna intervju, textanalys samt observation. Jag har intervjuat fyra pedagoger, analyserat bokbeståndet på en avdelning samt observerat en barngrupps egna val av böcker. Resultatet av empirin visar på olika förhållningssätt som pedagogerna har till genusfrågor. Förhållningssätten delas in i tre teman; medvetenhet, naturligt samt oengagemang. Resultatet visade vidare att det var fler manliga karaktärer än kvinnliga i barnens skönlitterära böcker, dock inte lika stor skillnad som framkommit i tidigare forskning. I analysen av observationerna framkom att flickorna och pojkarna i stor utsträckning hade liknande läsvanor.

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan?       I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar.

Barn blir allt mer stillasittande och folkhälsan befaras att inom kort försämras avsevärt. Skolan är den plats där vi når samtliga barn och kan skapa förändring. Skolan måste ta sitt ansvar i barns utveckling av en hälsosam livsstil. Motorisk träning har betydelse för hur rustade barnen är för det vardagliga livet samt har stor inverkan på barnens inlärningsförmåga. Med anledning av detta fann vi det högst relevant att undersöka hur stort tidsutrymme pedagoger ägnar åt grovmotorisk träning.En kvalitativ studie med observationer av klassrumsverksamheter samt intervjuer har genomförts.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .