Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet är att undersöka vad som karaktäriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger på en komparativ studie, där jag jämfört två förskolor. Genom att använda mig av observationer med hjälp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de används i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsättningar hos förskolorna, var det inte så tydlig skillnad mellan lekarna.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar.

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

I denna uppsats studerar vi förhållningssättet hos gruppledare i olika skeden av pågående och begynnande gruppverksamhet för barn. Syftet med studien är att öka kunskapen och förståel-sen för hur socialsekreterare inom socialtjänsten kan bemöta och stödja barn i familjer där det förekommer våld. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med dels socialsekreterare och dels projektanställda barngruppsledare. Tillvägagångssättet har varit att intervjua personer med blandad erfarenhet av att bemöta dessa barn. Behandlingsmetoden som studerats kombi-nerar individuell traumabearbetning med gruppmetodik.

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva några föräldrars uppfattningar om förskolebarns lek. De huvudfrågor som ställs är: Vad är lek enligt föräldrarna?, Vilken roll anser sig föräldrarna ha i barnens lek? och Hur skaffar sig föräldrarna information om leken? I litteraturgenomgången redogörs för lekens betydelse. Jag försöker finna, genom litteraturen, en olika sätt att se på leken och se vad som behövs för att leken ska uppstå. Den tidigare forskningen presenteras också utifrån tre olika perspektiv: pedagogperspektivet, barnperspektivet och slutligen föräldraperspektivet.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck när barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använt kvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även fram barns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vår studie kan vi dra flera slutsatser.

Tidigare studier inom området tvåspråkighet har visat på olika resultat beträffande om och i vilken grad tvåspråkigheten påverkar språkutvecklingen. Vissa studier tyder på att det inte föreligger någon skillnad i den fonologiska utvecklingen mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn, medan andra pekar på motsatsen och menar att skillnader faktiskt finns.I föreliggande studie ingick två grupper om sex barn i 2 ½- årsåldern. Den ena gruppen bestod av enspråkiga barn med svenska som modersmål och den andra av tvåspråkiga barn vars föräldrar hade arabiska som modersmål. Barnens språk skattades av föräldrarna enligt bedömningsformuläret REEL-2 och logopedstudenter bedömde barnens språk med hjälp av ett fonologiskt screeningsmaterial.Studiens resultat visade tendenser på att vissa skillnader fanns mellan de två grupperna. De tvåspråkiga barnen använde generellt fler olika slags förenklingsprocesser samt hade högre förekomst av förenklingsprocesser än de enspråkiga barnen.

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar vad gäller könsöverskridande och åldersblandad utomhuslek, samt på vilket sätt dessa skiljer sig mellan olika förskolor. Den kvalitativa studien har genomförts med stöd av observationer. En observationsmall användes för att strukturera observationerna för att se barnens uppdelningar i den fria uteleken på förskolegårdarna. 15 observationer vid tre förskolor genomfördes där barnens lek dokumenterades utifrån kriterierna ålder och kön. Resultatet visade att den könsöverskridande leken skiljer sig mellan olika förskolor och är av varierande slag vad gäller ålder och kön.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

I västvärlden är det ett vanligt tänkande att om man föds med ett visst könsorgan så formar det oss till ett visst kön, man eller kvinna. Med det antas vanligen att man kommer att bli maskulin eller feminin. Enligt förskolans läroplan, Lpfö 98, ska förskolan motverka traditionella könsmönster och könsroller. Denna studies syfte är att beskriva förskolepersonalens förhållningssätt till flickor och pojkar på en förskola. Frågeställningarna i studien är, hur ser leksituationerna ut på förskolan? Hur förhåller sig förskolepersonalen till leken, och sin roll i den? Och vilket förhållningssätt har förskolepersonalen till könsskillnader i lek? Data inhämtades genom observationer under barnens fria lek samt vid intervjuer med personalen.

Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön på förskolor och vilka förutsättningar och hinder för barns utveckling och lärande som miljön kan innebära. Studien utgick från tre frågeställningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan är anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebära för barns utveckling och lärande. Studien genomfördes vid två förskolor och sju lärare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lärare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer användes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrån lärarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmågor lärarna ansåg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick även att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att låta deras egen fantasi och lek få vara utgångspunkten i deras aktiviteter.

Uppsatsens syfte är att undersöka läsmiljöns betydelse för att skapa läslust. I forskningsbakgrunden behandlas miljöns betydelse, material och lokaler samt vikten av hur böckerna i miljön presenteras och placeras. Dessutom tar vi upp val av böcker, barnens delaktighet och lärarens förhållningssätt som delar i det vi valt att kalla läsmiljö. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning vars syfte var att undersöka hur läsmiljön ser ut på fyra olika förskolor. På samtliga förskolor har enkäter, intervjuer och observationer använts.

Undersökningens syfte var dels att ta reda på vilken förståelse förskolebarn har om ett par geografibegrepp dels att undersöka hur lärare i förskolan arbetar med geografiska begrepp. Begreppen, väder och årstider, valdes eftersom de är kända för barnen. Barnens förståelse för de valda begreppen undersöktes genom kvalitativa intervjuer. För att ta reda på hur lärarna arbetar med begreppen fick de besvara en enkät. Undersökningen visar att femåringarna har viss förståelse för begreppens innebörd.