Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Denna uppsats är en studie av fosterföräldrar i en familjeby i Rumänien. Fosterföräldrarna arbetar för en frivillig organisation i Rumänien som har svenska grundare. Studien är av kvalitativ karaktär och mitt syfte är att studera fosterföräldrarnas föräldraskap och familjernas betydelse för barnen som växer upp i frånvaro av sina biologiska föräldrar i dagens Rumänien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska föräldrar är, vilken motivation som driver fosterföräldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin påverkar deras attityder och arbete. Jag jämför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket också är mina teoretiska utgångspunkter .

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Mitt arbete handlar om lärares och dramapedagogers uppfattning om sina roller när de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sätt att arbeta meddrama. För att få information om och kunna jämföra information intervjuade jag några lärare och dramapedagoger från olika klasser. Därefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att få inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lärarna och dramapedagogerna hade olika syn på vad drama är men samtidigt hade de likadan syn på hur man ska vara som övningsledare. De menar att när man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestämd för att barn lätt blir ofokuserade. Däremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma från barnen medan övningarna var bara ett hjälpmedel att få barnens fantasier att bli konkreta.När jag gjorde mina observationer kunde jag se lärares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur familjehems- och släktinghemsföräldrarupplevde stödet från socialtjänsten. Skillnader i stödet mellan familjehem ochsläktinghem undersöktes också samt hur stödet påverkades av socialtjänstensstöd- och maktfunktion. Definitionen av stöd hölls medvetet bred för attmöjliggöra för informanterna att uttrycka sig på ett fritt sätt. Kvalitativa intervjuergenomfördes med åtta informanter från tre släktinghem och fyra familjehem.Resultaten indikerade att informanterna behövde mer stöd på flera områden,exempelvis mer information, handledning/utbildning, avlastning och stöd ikontakten med de placerade barnens biologiska föräldrar. Kontakten med debiologiska föräldrarna var ett centralt område där många informanter efterfrågadestörre krav på de biologiska föräldrarna samt mer bestämmanderätt i frågorrörande de placerade barnen.

Bakgrund: Isoleringsv?rd kan vara n?dv?ndigt av olika sk?l. Patienter med smittsamma sjukdomar beh?ver isoleras f?r att undvika smittspridning och infektionsk?nsliga patienter beh?ver skyddas fr?n smitta. F?r att skydda allm?nheten s? finns smittskyddslagen, sjukdomar skiljs mellan allm?nfarliga och samh?llsfarliga och kr?ver olika restriktioner och ?tg?rder.

?Base of the Pyramid? (BOP) beskriver de fyra miljarder ma?nniskor som lever i extrem fattigdom. A?ven om de a?r fattiga har de tillsammans stark konsumentkraft, vilket go?r BOP till en marknad som inte ska fo?rbises. Fo?retaget Emerging Cooking Solutions (ECS) tillverkar pellets av o?verbliven biomassa i Zambia som kan anva?ndas som bra?nsle i matlagningsspisar de sa?ljer.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer.

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser uttill populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt påvilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet ärdessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen ochanvändandet.METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genomen enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollärare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare ärmer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturengör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturenspåverkan på barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollärares inställning till och användande avpopulärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen iförskolan och dess inverkan på barns utveckling och lärande bland de sommedvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka begrepp förskollärare har om högläsning och hur de reflekterar kring de didaktiska val de gör i samband med högläsning i förskola. För att uppnå syftet användes samtalsintervjuer som metod. I studien medverkade tio förskollärare, där fem förskollärare arbetade med barn i åldern 1-2:11 år och de andra fem med åldersgruppen 4-5:11 år.I studien framkom det att företeelsen högläsning är svår att definiera då några förskollärare kort förklarade att högläsning är när man läser högt ur en bok. En del förskollärare vidareutvecklade sitt svar till att förklara begreppet högläsning som ett vidgat begrepp som innefattar att barn ska få ta del av olika litteraturhändelser. I studiens resultat framkom det även att förskollärarna högläser för att stimulera barnens språkutveckling.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.