Bakgrund: Tusentals barn utsätts varje år för misshandel, år 2009 anmäldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt på dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos föräldern, ?fel? kön av Barnen, ekonomiska och karriärmässiga problem etc. Barnen berättar inte om misshandeln som pågår hemma bland annat på grund av hot om straff om Barnen erkänner misshandeln.Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmärksamma misshandeln.Metod: En autobiografisk studie som baseras på sex självbiografier.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå - En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där Barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta Barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever Barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys.

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade Barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar Barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön på två olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen är det både pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som står i fokus.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lärande hos barnet. Den negativa stressen påverkar barnets utveckling och lärande negativt. Det kan visa sig på förskolan genom att barnet är trött, okoncentrerat, har magsmärtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger Barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar Barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer.

Anmälningar av barnmisshandel ökar för varje år. I många av dessa fallen är det misshandel i hemmiljö som gör att barnet tillsammans med sin mamma måste fly till en kvinnojour. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur barns vardag ser ut när de bor på en kvinnojour. För att undersöka detta har följande fyra frågeställningar använts: Hur ser personalen på Barnens vardag i allmänhet? Hur arbetar personalen med att hjälpa Barnen med skolarbete, aktiviteter och kontakter? Hur anser personalen att deras kunskapsnivå är för att möta Barnen i deras vardag? Hur fungerar barns vardag när de bor på kvinnojour?För att finna svar på detta har enskilda intervjuer genomförts med personalen vid sex olika kvinnojourer i Göteborg och i några av de angränsande kommunerna.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda Barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den?Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten.

Min uppsats syfte är att utforska barns lek, hur de väljer att leka och hur könsrollerna träder fram i leken. Jag har även valt att belysa pedagogernas bemötande av respektive kön. Gens (2007) skriver att leken i den svenska förskolan är en av den mest könsrollsbevarande sysslan i verksamheten. När man läser i förskolans läroplan, Lpfö98 står det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.Mina frågeställningar i uppsatsen är, Hur använder pojkar och flickor i den fria leken det som miljön har att erbjuda? Hur använder de rummen och leksakerna - kan en leksak användas på olika sätt? Hur är placeringen av leksaker på avdelningarna? Hur ser pojkar respektive flickors lek ut i den fria leken? Hur bemöter pedagogerna Barnen? Hur tänker pedagogerna kring genus?Material och fakta hämtade jag genom observationer under heldagar på förskolan samt via ett frågeformulär och ett samtal med pedagogerna om deras svar.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att Barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för Barnen att lära av sagor.

Syftet med vårt arbete är att skaffa oss kunskap om beröring/taktil stimulering och dess användning ute i förskolan. Vi vill ta reda på hur pedagogerna upplever att Barnen påverkas av beröring/taktil stimulering. Beröring/taktil stimulering är livsviktigt för människan och bidrar till en trygg miljö, harmoni och ökad inlärning. I litteraturgenomgången betonas det att beröring/taktil stimulering är viktigt för barns utveckling. Beröring/taktil stimulering måste ske helt på Barnens villkor och inte påtvingas.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildren´s opportunity to playA study of the organization´s impact on children´s playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö på en förskola är viktigt. Det är i denna miljö som Barnen tillbringar sin största tid på dagen. Här ställs stora krav på pedagogens förmåga att organisera verksamhetens innemiljö för att Barnen ska få möjlighet till lek. Examensarbetets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lära.Undersökningen är en kvalitativ studie bestående av observationer, foto och enkäter. Två förskolors innemiljö studerades genom en enkät till pedagoger med öppna frågor samt genom observation av innemiljön med hjälp av fotodokumentation.

Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter Barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkstimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa Barnen för att stimulera deras språk. Språkstimuleringen för dem var allt som händer i vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga.

Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap Barnen i förskoleklass har om rörelse ochmotorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlärning. Det finns nämligenmycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhälletöver lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och envälutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlärning.Resultatet visar en kvalitativ enkätundersökning i två förskoleklasser där 13 barn ingick.I resultatet visas att Barnen i förskoleklasserna ansåg att rörelse innebär att man rör sin kroppfysiskt, som att gå, springa, hoppa eller klättra. De ansåg att detta skedde i idrott eller i olikafritidsaktiviteter, men också i leken som sker främst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kaninte redogöra för vad motorik innebär eller vilken betydelse motoriken har för inlärningen.Men de kan ändå se ett samband mellan rörelse och inlärning och är medvetna om attrörelsen underlättar koncentration och inlärning, men de kan inte redogöra för varför..