Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/Barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för Barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera.

Syftet med denna studie var att undersöka barns lekmönster i förskolan under den fria leken. De olika frågeställningarna som utgåtts från är: Vilka olika aktiviteter väljer flickor respektive pojkar i den fria leken? Leker flickor och pojkar tillsammans med varandra? Finns det några skillnader på flickors respektive pojkars fria lek? Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de metoder som användes var strukturerade observationer med ett observationsschema med lekkategorier, ostrukturerade observationer och barnintervjuer. Resultatet av denna studie visar att Barnen många gånger valde könsstereotypiska lekar i sin fria lek på förskolan. Studien visar även att Barnen oftast valde att leka med barn av samma kön som dem själva men att det fanns både pojkar och flickor som gick över könsgränserna i sin lek.

Vi har gjort en mindre undersökning om hur barn blir stimulerade till att lära med hjälp av språkmaterialet. Undersökningen innefattade sex olika tester med vårt språkmaterial på 16 barn och en pedagog i en skola i Malmö. Resultatet visade att Barnen fick nya kunskaper genom språkmaterialet och de hade samtidigt roligt. De lärde sig att arbeta tillsammans och att lyssna på varandra. Vi anser att dessa faktorer tillsammans pekar på en språklig stimulans.

Vi är två lärarstudenter som har funnit det mycket intressant att studera barn i åldrarnaett till tre år och deras språkutveckling i förskolan, vi har valt att fokusera vår studiekring samlingen som forum för språkutveckling. Under vår verksamhetsförlagda del avutbildningen har vi sett att förskollärare ser på samlingen på olika sätt och att den intealltid ses som ett pedagogiskt verktyg att stimulera Barnens språkliga utveckling. Dåbarngrupperna blir större och det kan vara svårt att ge varje enskilt barn denuppmärksamhet som krävs för att stimulera barnets språkliga utveckling vill vi peka påsamlingen som arbetsmetod. Vi har valt att observera tre förskollärare samt genomföraintervjuer med dessa tre, vi valde tre utbildade förskollärare med olika långarbetslivserfarenhet. Vi ville se hur de agerade i samlingen samt ta reda på vad de görför att främja Barnens språkutveckling i samlingen.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. Både diagnosen och medicinen påverkar Barnen på flera olika sätt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domäner (WHOQOL) hos barn som är medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Syftet med studien är att jämföra pedagogers och lärares syn på, och agerande med, Barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt är syftet att utifrån detta se vilka förutsättningar som skapades för barn och elever. Studien är kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lärare från en skola och tre pedagoger från en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes också som essentiellt för att kunna skapa en jämställd verksamhet.

BakgrundDet optimala för barns lärande är att de får vistas i den miljön som lämpar sig bäst för ändamålet. Barn skapar kunskap och lär genom sin nyfikenhet, drivkraft, intressen och tidigare erfarenheter. För att skapa förutsättningar för barns lärande måste pedagogerna ha ett syfte och en medvetenhet om vad det är de vill att Barnen ska lära. Barnen ska i förskolan ges möjlighet att lära sig utifrån sina erfarenheter. Lärandet sker hela tiden oavsett var i förskolans miljö Barnen befinner sig.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka när, hur och i vilket syfte pedagogerna och Barnen använder sig av lärplattan i sin verksamhet. För att få syn på det ställde vi oss följande frågor. Hur resonerar pedagogerna kring användandet av digitala verktyg i förskolans verksamhet? När, hur och i vilket syfte använder pedagoger och barn lärplattan i förskolans verksamhet? Vilka möjligheter, dilemman och/eller konflikter med digital dokumentation lyfter pedagogerna fram? När vi skriver pedagoger och verksamhet avser vi de två förskolor i Skåne som vi har gjort vår studie på. Vår studie bygger på en metodtriangulering, det vill säga att vi valde att arbeta med olika insamlingsmetoder för att ge oss en bredare förståelse för studien.

Syftet med mitt examensarbete är att genom aktionsforskning kunna förändra destruktiva konflikter till konstruktiva lösningar i förskolan. Jag har valt kvalitativ närmandesätt att utgå ifrån i mitt utvecklingsarbete samt använt mig av observation, logg och diskussioner som metod. Syftet är också att visa vilken viktig roll pedagogen har i att stötta och hjälpa Barnen lösa konflikter konstruktivt. Resultatet i studien har visat en förändring hos majoriteten av Barnen i barngruppen kring att hantera destruktiva konflikter konstruktivt. Få barn kan fortfarande handla destruktivt under en konflikt vilket betyder att utvecklingsarbetet bör pågå under en längre tid för att arbeta mera med forskningsområdet och kunna få med alla barn under en längre tid.

Studien har sin grund i mitt intresse för musik, rörelse och sång. Sångsamling är den situation då dessa olika element möts. Detta arbete skapades också utifrån min nyfikenhet för att veta hur pedagoger uttrycker att de arbetar med sångsamlingar, vad de ser för positiva och negativa egenskaper samt hur pedagogerna anser att Barnen påverkas. För att få reda på detta valde jag att åka ut till förskolor och intervjua pedagoger om hur de ser på deras sångsamlingar. Sedan mejlade jag ett par förskoleklasser intervjufrågorna och fick svar på dessa via mejl.

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för Barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Vårt syfte har varit att undersöka och beskriva Barnens samtal vid frukostmåltiden vid två avdelningar i en förskola där den fysiska miljön är utformad på olika sätt. Vi har även valt att studera förskollärare/ barnskötares inverkan på Barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur många och vilka samtalsämnen som fördes under frukostmåltider på två avdelningar i en förskola och hur förskollärare/ barnskötare inverkade på Barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollärare på varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som är aktuell under frukostmåltiden till exempel bord, stolar och vem som bestämmer var Barnen ska sitta.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att Barnen använder många matematiska begrepp som t.ex.

BakgrundLäroplanen för förskolan föreskriver att musiken ska användas både som innehåll och metod i verksamheten för att främja Barnens lärande och utveckling. Trots läroplanens uppdrag får förskollärarstudenter allt mindre utbildning inom musiken och dess användningsområden. Flera olika forskare lyfter fram musikens positiva betydelse för Barnens tidiga utveckling. Pedagogerna behöver dock vara medvetna om syftet med musikstunderna för att kunna rikta Barnens uppmärksamhet mot det tänkta lärandet, detta enligt den utvecklingspedagogiska teorin som vi har valt att utgå ifrån.SyfteSyftet med vår undersökning var att ta reda på vad verksamma pedagoger har för syften med musikstunderna i förskolan. Ser pedagogerna ett lärande hos Barnen genom musiken och synliggör de i så fall för Barnen vilka kunskaper de tagit till sig?MetodVi valde att använda oss av self-report som redskap där pedagogerna gavs möjlighet att i lugn och ro skriftligt beskriva hur de använder sig av musiken i sina verksamheter utifrån några frågeställningar.ResultatI vår undersökning fann vi att pedagogerna oftast hade ett medvetet syfte med sina musikstunder och att det förekom både spontana och planerade musikstunder.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor förhåller sig och arbetar med utomhuspedagogik. Vi har ett intresse av att se hur förskolor arbetar med utomhuspedagogik för att vi tycker det är viktigt som pedagog att aktivt vara ute och lära Barnen om växter och djur, även lärande skapas ute till förmån för Barnens utveckling. Ett urval gjordes av förskolor med olika inriktning för att få bredd på undersökningen. Vi valde intervju som metod för att få svar på våra frågeställningar. För att få en helhetssyn på hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik valde vi ut informanter från en småbarnsavdelning respektive en syskonavdelning från varje förskola.