Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med Barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur Barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att Barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är Barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..

Utifrån tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av läraren med ? och eleverna får dela på ?, den så kallade ?tvåtredjedelsregeln? (Andersson och Nauclér 1987:36). För att få en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer såsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt måltid.Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme Barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frågeställningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 år sedan där ovan nämnda undersökningar utgjort utgångspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig något kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mångkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns även kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut såsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över Barnen och om deras barnsyn påverkar möjligheten för Barnen att komma till tals.Studien utgår från kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande Barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på Barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att Barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka.

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.   Barnens svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del svar var ganska lika. Barnens spontana svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några svar. Några av Barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.   Barnen fick också besvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på Barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får Barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har Barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

Syftet med examensarbetet är att jämföra de uppfattningar om matematik och räkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att Barnen kopplar matematik till att räkna, använda mattebok eller att göra läxor. Vad gäller räkningens innebörd så kan Barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser räkning som att säga en ramsa, att använda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra räkneoperationer samt att räkna kvantiteter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad Barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla Barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om Barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att Barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för Barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen Barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger Barnen uttryck för och hur syns dessa i Barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i Barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har Barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med detta arbete är att studera vad som händer med förskolebarns kommunikation, samspel och lärande i mötet med det digitala verktyget ipad. I denna undersökning har jag även tittat närmare på hur pedagogen förhåller sig och påverkar situationen. Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats där jag använt mig av observation som metod. Mina observationer har utförts på en förskola där jag studerat barn och pedagoger på två av förskolans avdelningar, en avdelning med barn i åldern 1-3 år och en avdelning med barn i åldern 3-5 år.Resultatet påvisar att Barnen blir språkligt aktiv och engagerade i mötet med ipaden. De kommunicerar och samspelar med varandra på många olika sätt.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter Barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på Barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram Barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av Barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla Barnens språk genom att samtala mycket med Barnen.

Bakgrund: Koncentrations- och uppmärksamhetsförmågorna är betydelsefulla att inneha för att Barnen ska kunna tillgodogöra sig lärandet fullt ut i skolan. Koncentration betyder att kunna behålla sin sin uppmärksamhet under en viss tid, utan att tankarna drar iväg. För de Barnen som har svårigheter med att samordna sin perception, samt rikta sina tankar mot ett särskilt ändamål, får besvärligheter inom olika områden, som i sin tur påverkar deras beteende. Det kan medföra en negativ inverkan på deras relation till sin omgivning. Genom yoga- och mindfulnessövningar, tränas närvaron och koncentrationen, vilket resulterar till att Barnen blir lugnare och därmed blir det lättare för dem att rikta sin uppmärksamhet mot det som ska läras i skolan.Syftet: Vårt syfte med den här litteraturstudien var att undersöka, beskriva och sammanställa om asanas, meditation och andningsövningar, så kallade yoga- och mindfulnessbaserade övningar, hade utövats av barn i forskningssammanhang inom skolmiljön.Metod: Litteraturstudie med innehåll av tretton vetenskapliga artiklar.Resultat: Barnen förbättrade sin koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga.