Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder Barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta Barnen, samt hur Barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till Barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker Barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta Barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för Barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.

Syftet med vår studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka när och hur Barnen har möjlighet att påverka mellanrumstiden i förskolans vardag. Barns möjlighet till delaktighet och inflytande diskuteras mycket i förskolan men då oftast i samband med den planerade verksamheten. Vi ville undersöka om begreppen diskuteras och synliggörs i samband med tiden mellan de planerade aktiviteterna och rutinsituationer. Vi har valt att kalla denna tid för mellanrumstid i vår studie. Vi ville också undersöka om vi kunde få syn på hur vuxnas användning av makt påverkar Barnens möjlighet att få inflytande över denna tid.

Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur barn använder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har någon betydelse för lärandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes på två förskolor på olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes både när en pedagog deltog och när den inte deltog i byggleken. Vi uppmärksammade att Barnen använde sig av matematiska begrepp som stor, lång, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt räkneord från 1-16.

Syftet med denna studie var att ta reda på om man kan använda samlarkort på ett positivt sätt i värdegrundssamtal med barn. Undersökningen baserades på ostrukturerade observationer, med hjälp av videokamera. Den observerade barngruppen bestod av sju pojkar i en förskoleklass. Studien visade att de samlarkort som Barnen använder har olika betydelser. Varje kort, oavsett fabrikat, i Barnens samling berättar en egen saga.

Föreliggande studie handlar om språkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgänglighet av material samt vilka val Barnen gör i relation till dessa faktorer. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi observerat två förskolor med barn mellan tre till fem år. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsättningar till en god språkstimulans. I vårt resultat visades att rum och material har inflytande på Barnens val vilket vi kunde se genom observationer. När en miljö erbjuder en variation av material fann Barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde Barnen rastlösa. .

Det huvudsakliga syftet med vår studie var att undersöka hur språklig medvetenhet kan främjas i förskolan. Studien har genomförts med 14 barn ålder 1-3 år samt tre pedagoger på en förskola i en mindre tätort. Undersökningen har genomförts med observation med hjälp av videokamera under två dagar på en förskola.Resultatet av vår studie visar betydelsen av pedagogens förhållningssätt till Barnens språkutveckling. De var delaktiga och engagerade i Barnens vardag och visade stort intresse för deras tankar och idéer. Pedagogerna var tydliga i sin pedagogroll och utmanade och uppmuntrade Barnen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. Vår frågeställning består av fyra frågor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? På vilket sätt fördelas talutrymme till Barnen? Kan Barnen i samlingen påverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vår undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill säga, pratar pedagogerna till Barnen eller med Barnen? För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass där pedagogerna är verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet därför kommer vi att jämföra förskoleklassen med skolan i vårt arbete. Tidigare forskning har hämtats från bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, Säljös sociokulturella perspektiv med mera.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att Barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde Barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes.

Magnetkameraundersökningar kan skapa oro och rädsla hos Barnen, vilket beror på den originella miljön och Barnens begränsade förståelse och kommunikation. Det är även viktigt att ligga alldeles stilla under en längre tid under undersökningens gång, vilket kan bli en utmaning för barn som därför ofta sederas. Det övergripande syfte med denna studie var att studera andra åtgärder som fanns för att underlätta för barn att genomgå en MRT undersökning. En systematisk litteraturstudie genomfördes, vilket innebär att Goodmans sex av sju steg följdes. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar som visade tre vanliga åtgärder som kunde utföras för att underlätta MRT undersökningen för barn vilket var förberedelser innan undersökning, MRT- attrapp och distraktion.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur barn påverkas om föräldrarna arbetar mycket och stressar. Frågeställning är hur påverkas Barnens välmående då föräldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen är att det finns ett samband mellan att barn mår psykiskt dåligt och att föräldrarna stressar, arbetar mycket och sällan har tid. Undersökningen är gjord i två sexor där föräldrarna fick svara på enkäter och Barnen intervjuades. Korrelationer och t-test användes för att visa att både föräldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kännas stressad.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med Barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade Barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade Barnen.

I denna studie problematiseras huruvida konflikthantering i förskolan utgår från demokratiska värderingar. Syftet är att studera hur pedagoger förhåller sig till barn i konflikter samt barns perspektiv på konflikter. Studien utgår från en kvalitativ metod. Empiri har samlats in med hjälp av videoobservation samt grupp- och samtalsintervju. Frågeställningar studien utgår från är: Hur hanterar pedagoger konflikter i förskolan dels mellan pedagogerna och Barnen men även i relation till Barnens konflikter? Hur upplever förskolebarn att pedagoger agerar i konflikt? Hur vill barn att pedagoger ska agera i konflikter? Används demokratiska värden för att lösa konflikter? Resultatet tyder på att pedagogerna har ett auktoritärt förhållningssätt i konflikterna med Barnen, det finns ett tydligt maktutövande från pedagogernas sida.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge Barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

Syftet med min fallstudie är att ta reda på mer om massage ? positiv beröring samt att kunna sprida denna kunskap så att fler förskolebarn får förmån att få massage ? positiv beröring. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag har genomfört sju intervjuer med förskollärare och barnskötare på en förskola. Genom intervjuerna har jag tagit reda på hur och varför de har massage ? positiv beröring i verksamheten.