Syftet med vår studie var att diskutera innebörder av de olika utgångspunkter som tidig läs- och skrivlärande ger för Barnens fortsatta läs- och skrivutveckling. För att få en förståelse för detta, intervjuade vi ett antal förskollärare och en specialpedagog som alla var verksamma i förskolan. Fokus låg vid deras beskrivning av hur de arbetar samt hur de motiverar sitt arbete med barns tidiga läs- och skrivlärande.Resultatet visade att de arbetade med språkljudslekar, rim, ramsor och högläsning. Resultatet visade också hur viktigt det vardagliga samtalet är för Barnens tidiga läs- och skrivlärande.Motivationen grundade sig på den utveckling de kunde se hos Barnen och att Barnen tyckte att aktiviteterna var roliga. Deras arbete gav Barnen en förförståelse och ett intresse för det skrivna språket..

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med Barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade Barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av Barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att Barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar Barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär Barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar Barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag.

Palmgren, Veronica (2010). Barns inflytande. Malmö, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien är att undersöka hur sex pedagoger resonerar kring barns inflytande i verksamheten, på två förskoleavdelningar. Den ena avdelningen driver en Reggio Emilia inspirerad verksamhet och den andra avdelningen arbetar inte efter någon uttalad pedagogik eller filosofi.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att Barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av Barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har Barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.

Vårt syfte med studien var att undersöka Barnens och deras föräldrars attityder till utomhuspedagogik och se hur mycket Barnen vistas utomhus i skolan och på fritiden. Vi ville ta reda på om det finns skillnader och likheter mellan Barnens och föräldrarnas attityder till lärande utomhus och inställning till att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ intervju med Barnen och en kvantitativ enkätundersökning med deras förälder.Resultatet visade att en majoritet av Barnen och deras förälder i undersökningen var mycket positiva till utomhusförlagda lektioner och att vistas utomhus. Vi blev positivt överraskade av den positiva inställningen som de flesta föräldrar och barn hade till Barnens utomhuspedagogik. En majoritet av Barnen och föräldrarna tyckte om att vistas utomhus, även om några av dem svarade att de inte brukar vistas i naturen..

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om Barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till Barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att Barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där Barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära Barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om Barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta Barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar Barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i Barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna..

Studiens syfte var att ta reda på vad pedagoger anser om samlingens betydelse i förskolan samt hur de inbjuder Barnen till delaktighet. Studien grundar sig på följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan? På vilket sätt bjuds in Barnen till delaktighet vid samlingen? Vi gjorde en kort historisk tillbakablick samt en forskningsöversikt för att få en större inblick i samlingens ursprung och barns delaktighet och inflytande. För att få svar på våra frågeställningar använde vi kvalitativa metoder som bestod av intervjuer och observationer. Studien genomfördes på två olika förskolor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger inom förskolan arbetar för att lära sig mer om och fånga upp barns intressen . Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med två verksamma pedagoger inom förskolan. Pedagogerna menade att en stor del av delaktighetsarbetet är att arbeta utifrån barns intressen. Men under intervjuerna kom det fram att pedagogerna anser det som svårt och problematiskt att fånga upp barns intressen. En omständighet som pedagogerna beskrev som svår, jobbig och problematisk var att fånga upp Barnens verkliga intresse.

Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om Barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt Barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då Barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då Barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där Barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm. .

Med denna uppsatsen försöker jag förstå attityder och mål hos förskolebarn när de utövar estetiska uttrycksformer. Medan jag deltog tillsammans med Barnen ville jag se hur mitt förhållningssätt påverkade deras. Genom observationer och intervjuer har jag hittat teman som Barnen ger uttryck för då de målar. Dessa teman har jag kallat sociala aktiviteter, sinnlighet, begreppet konst och strategier för att inte tappa ansiktet. Jag har funnit att den sociala aspekten var viktigast för Barnen.

Jag har skrivit om Barnen och deras situation i samhället. Min tanke är att Barnen överöses av krav under hela sin uppväxt och att de sällan finner tid för att finna sig själv. Min tanke är att kyrkan skulle kunna hjälpa Barnen att finna denna tid, men frågan kvarstår om ens de hinner med detta. I mitt första block tar jag upp dessa frågor i min inledning och har även en metoddel för att visa vilken litteratur jag tagit del av för att genomföra arbetet. Mitt andra block tar upp Barnens situation idag, både inom den egna familjen och inom skolan samt det övriga samhället.