Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Data Warehouse är ett relativt nytt fenomen i jämförelse med traditionella databassystem, och i och med de senaste årens kraftiga tekniska utveckling har förutsättningar för att realisera konceptet skapats. Inom branschen finns ett antal problem rörande metadata, som i denna uppsats legat till grund för vår inriktning. Många av dessa problem beskrivs utifrån ett tekniskt perspektiv, vilket detta arbete inte gör. Vi har istället valt att undersöka vilka problem som föreligger vid säkerställning av att metadata hålls uppdaterat i ett Data Warehouse med hjälp av tydlig ansvarsfördelning. Vi har funnit att det föreligger vissa likheter mellan de problem som konceptet Knowledge Management angriper och de problem som en organisation ställs inför när man söker säkerställa att metadata hålls uppdaterat med hjälp av tydlig ansvarsfördelning.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begränsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och två specialpedagoger på en låg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Föreliggande studie undersöker i vad mån elever på sfi:ns nivå d kan identifiera vilket syfte ett par texter har. Dessa texter är exempel på fem vanliga texttyper i svensk offentlighet (horoskop, tidningsnotis, information från myndighet, lagtext och insändare). Undersökningen har fyra olika teoretiska perspektiv som teoretisk ram: forskning om ordförråd; läsförståelse och literacy; stil och genre samt sfi-praktiken som en normerande institution i svenskt samhälle. De tre senare av dessa perspektiv knyts samman av synen på genrer som att de riktar sig till en diskursgemenskap som förstår dem.Resultatet av min undersökning är att deltagare som har ett modersmål som talas i Europa har en kraftig fördel framför utomeuropeiska deltagare, som har svårt att identifiera texterna, oavsett skolbakgrund. Den främsta svårighet deltagarna anger är ordförråd, men resultatet antyder att graden av genresocialisation också är en viktig förklaring..

Denna explorativa studie syftar till att studera meningsskapande faktorer hos individer med utbrändhetsproblematik. För att belysa fenomenet har sju personer intervjuats enligt kvalitativ intervjumetodik. Samtliga har genomgått ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram och de har en långvarig sjukskrivning bakom sig. Analysen av intervjumaterialet har inspirerats av grounded theory, en kvalitativ metod för att generera teoretiska slutsatser av empiriska data.Resultatet pekar på att intervjupersonerna i många delar har en samsyn kring den process de genomgått. Det visar sig att trots en lång och besvärlig tid, så upplever alla en förändring som kan betraktas som positiv och meningsfull.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd.Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv.De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk.I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts.

SammanfattningUppsatsens titel: Motstånd eller icke motstånd ? Chefers uppfattning om motstånd som företeelseUppsatsnivå: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Anna Borrbring och Joel HvassHandledare: Anders BillströmNyckelord: Motstånd, förändring, motstånd till förändringar, chefers uppfattning, positivt perspektiv Problemformulering: Vilken uppfattning har chefer i Halländska företag om motstånd vid förändringar?Syfte: Genom att intervjua ett antal chefer skapa en djupare förståelse kring hur dessa uppfattar ämnet motstånd ur en chefs perspektiv. Då vi upplever att de flesta teorier idag behandlar ämnet med viss negativitet så syftar vår undersökning till att istället behandla dess eventuella positiva sidor. Finns det en positiv uppfattning om motstånd hos dagens chefer? Vi vill alltså skapa förståelse och eftertanke för att ämnet motstånd kan ses ur ett positivt perspektiv.

I denna litteraturstudie har synen på konflikthantering och speciellt elevledd konflikthantering belysts ur ett sociokulturellt perspektiv. I forskningen som undersökts belyses flera metoder som baseras på peer mediation, något vars pedagogiska implikationer lyser med sin frånvaro i den svenska skoldebatten. Denna systematiska litteraturstudie belyser internationell forskning kring elevledd konflikhantering och diskuterar sedan detta i relation till det svenska skolsystemet. Efter närmare granskning av internationell forskning kring peer mediation framkommer både risker och positiva resultat. Speciellt i elevers förhållningssätt och långsiktiga strategier till konflikthantering ser vi något som potentiellt kan gynnas av peer mediation..

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola.

Föreliggande studie är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka beskrivningar av ungdomsarbetslöshet och lösningar på problematiken. Syftet är vidare att sätta dessa beskrivningar i relation till och förklara dem utifrån de strukturella förutsättningar som präglar den rådande arbetsmarknaden såsom det skildras i litteraturen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys där fyra officiella och virtuella dokument från statliga myndigheter granskas och bearbetas. I studien framkommer beskrivningar av orsakerna både ur ett strukturellt och ur ett individuellt perspektiv. Det strukturella perspektivet betonar betydelsen av arbetsmarknadens krav på kompetens, flexibilitet och rörlighet medan det individuella perspektivet betonar individens förmåga att anpassa sig till arbetsmarknadens krav vilket uttrycks i begreppet anställningsbarhet.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola..