Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i Barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Bakgrund: Fetma har ökat under de senaste decennierna. Den största ökningen har främst varit bland individer under 50 år. De senaste siffrorna visar dock att utvecklingen börjar plana ut. Fetma är ojämlikt fördelat i befolkningen med en överrepresentation bland personer med låga sociala förutsättningar. Idag uppskattas 43 miljoner barn under fem år vara överviktiga.

Barnmisshandel är ett globalt folkhälsoproblem som existerar världen över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhällsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning både nationellt och internationellt i ämnet. Det har dock gjorts få kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, känslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var från den nationella kartläggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel år 2000. Man genomförde en enkätundersökning om uppväxtförhållanden som sändes ut till 2 500 slumpmässigt utvalda tjugoåringar i Sverige.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i Barndomen.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i Barndomen.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och använder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vår värld. Målet med denna forskningsöversikt är därför att med hjälp av forskningsstudier från 2003 och framåt, söka få en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som använts för att besvara dessa frågor är en forskningsöversikt som bygger på elva forskningsartiklar i ämnet. Studien berör i huvudsak tre olika länder i var sina världsdelar. Den teori som används i analysen av studien är ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar såväl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att såväl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett är likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa länder.

BakgrundUngdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då Barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under Barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm på 50-talet?), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från Barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit.

Den psykiska ohälsan bland barn ökar. Psykisk ohälsa i Barndomen leder till lidande för individen och påverkar såväl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa och att arbeta hälsofrämjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hälsa har betydelse för den enskilda individens framtida hälsa och välbefinnande som för folkhälsan i stort. Skolan är en betydelsefull hälsofrämjande arena där skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hälsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förståelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hälsofrämjande.