Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin Barndom.

Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer.

Examensarbetet går ut på att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förändringar på ett datasystem. Volatil-data är information som försvinner när datasystemet stängs av och kan vara nödvändig t.ex. när man försöker läsa en krypterad hårddisk, då krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som är volatilt. I IT-brottslighetens Barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att påverkan på ett datasystem vid ett beslag skulle bli så liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man får från datasystemet skulle hålla i en rättgång och gick ofta ut på att slå av strömmen på datasystemet.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin Barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur vuxna endabarn upplever sin situationav att leva som endabarnet. Vi har undersökt hur de upplevt sin roll i familjen samt hurrelationen till föräldrarna och det sociala nätverket har varit och är för närvarande. Vi haräven lyft fram de föreställningar som finns i samhället om endabarn och tagit reda på om dethar påverkat våra informanter på något sätt.Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod i vår uppsats.Vår utgångspunkthar varit en fenomenologisk ansats då vi vill beskriva och förstå våra informanters livsvärld.I vår studie har vi genomfört fem semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt material.De teoretiska perspektiv som vi använt oss av har varit symbolisk interaktionism med fokuspå rollteori, systemteori samt KASAM. Den tidigare forskning som vi valt att redovisa harbestått av tre internationella artiklar.En kort sammanfattning av det resultat vi kommit fram till visar att informanterna har upplevtsin Barndom som positiv med mycket uppmärksamhet från föräldrarna, de har ett starkt socialtnätverk vilket bidragit till att informanterna inte saknat syskon i någon större utsträckningunder sin uppväxt. Resultatet visar däremot att livet som endabarn är mer komplext i vuxenålder, när oro för åldrande föräldrar infunnit sig och känslor av ensamhet blivit påtagligare..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar.Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008).Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen.

Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av att leva med en hudsjukdom. Sju artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysarbetet resulterade i fem kategorier. Dessa kategorier var: att bli retad och diskriminerad: att vara oattraktiv och motbjudande: att inte förstå eller bli förstådd: att inte kunna leva det liv man vill: att återuppbygga sig själv på nytt. Resultatet visade att många personer i sin Barndom upplevde sig både retad och diskriminerad av klasskamrater, lärare och andra vuxna. Till följd av detta skapades en negativ självbild där kroppen upplevdes oattraktiv och motbjudande, både för sig själv och i interaktion med andra människor.

Kultur tillhör alltid en del av undervisning i moderna språk. Nationella faktakunskaper som ofta förekommer i mina läroböcker gör mig tveksam på om dessa fakta direkt kan bidra till framgångsrik kommunikation vid kulturmöten. Utifrån mina tvivel syftar mitt examensarbete till att ta reda på vilka åsikter om kultur gymnasielärare i moderna språk har och hur de genomför sin kulturundervisning. Min undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med sex verksamma gymnasielärare i moderna språk. I resultatet av intervjuerna visar sig att kultur ofta står i bakgrunden och är mindre viktig än de fyra språkfärdigheterna.

ABSTRAKTSyftet med vårt uppsatsarbete är att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enåteranpassning till samhället kan förstås ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter på samt vilka möjligheter tillförbättring som sker. I samhället är kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som också påverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gång kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gällande.Frågorna är många men slutresultatet är det mest intressanta.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

denna antologi belyses sociala möten, sociala gemenskaper, sociala processer ur olika perspektiv. I de olika kapitlen behandlas barn på förskolor, familjer, livsval, ungdomar, vardagskultur samt intressegemenskaper. Vi menar att livet kan ses som en resa i en social samvaro där sociala möten formar individen samtidigt som individen formar de sociala mötena. Varje dag innebär att individen utvecklas, formas och stöper sig själv samt andra individer. I livet knyts det hela tiden nya sociala band och en individ formar därigenom ett socialt nätverk av relationer.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från Barndomssociologins tankar om Barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det Barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den Barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts.Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap.?Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått? (Modern Barndom, 2004:8 s.10).Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem.Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer.