Syftet med vår studie var att ta reda på om och hur förskollärare använder barnlitteraturen i sitt genusarbete. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansåg vara lämpligt för att få reda på förskollärarens tankar och därmed kunna få en förståelse för deras arbetssätt med Barnboken. Sex förskollärare intervjuades och resultatet har visat att alla informanter anser att genus är en viktig fråga samt att genus handlar om ens förhållningssätt gentemot barnen. Alla använde Barnboken i sitt vardagliga arbete, dock på olika sätt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa läste boken som den var och efteråt reflekterade tillsammans med barnen.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger och barn använder sig av barnlitteraturen i förskolan, hur föräldrar och pedagoger värderar Barnboken samt om dessa värderingar återspeglas i den dagliga verksamheten. Resultaten förväntades ge klarhet i hur sambandet mellan Barnbokens ställning och användandet av den såg ut. Studien genomfördes i en förskola med hjälp av tre olika metoder. Observationer av Barnbokens användande genomfördes på förskolan under fyra veckor, pedagogerna deltog i en fokusgruppintervju och enkäter delades ut till barnens föräldrar. Metoderna medförde att studien var huvudsakligen kvalitativ med kvantitativa inslag.

Syftet med studien var att belysa Barnboken som ett pedagogiskt redskap i ett jämlikhetsarbete på en förskola. Inför studien läste vi in oss på tidigare forskning kring barnböcker i förskolan samt studier kring förskolors jämställdhetsarbete, som är en del av ett jämlikhetsarbete. För att uppnå syftet lästes tre olika barnböcker för en grupp femåriga barn, barnen intervjuades sedan både enskilt och i grupp kring barnböckerna och de teman de tog upp. Vi fann att barnen fångades av barnböckerna och gärna ville skapa sig förståelse kring både bokens handling och dess karaktärer, vilket ledde till samtal mellan barn och barn, men även mellan barn och pedagog. En slutsats från studien visar att barnen ofta relaterade barnböckerna till sina egna erfarenheter.

I dagens förskola, och även sedan en lång tid tillbaka, anses barnböcker vara en viktig del avdet pedagogiska material som barnen tar del av. Däremot visar studie (se bl.a. Simonsson,2004) på att valet av vilken bok som förs in i förskolan inte är lika självklart som hur passviktigt det är att den finns där. Genom detta uppmärksammas inte heller vilket innehåll somrepresenteras i boken. Detta examensarbete grundar sig i frågor som rör vilka perspektiv ochvärderingar som finns kring Barnboken och som därmed barnen på förskolan tar del av.Genom analys av fyra barnböcker, När Findus var liten och försvann, Gittan ochälgbrorsorna, Familjeboken och Mamma Mu städar, uppmärksammas i denna studieBarnboken.

Syftet med vår rapport är att undersöka barnlitteraturen som ett specialpedagogiskt verktyg. Vi lyfter barnlitteraturens möjligheter och vi vill bidra med ett specialpedagogiskt verktyg. Vi har producerat en bilderbok som riktar sig främst till barn i koncentrationssvårigheter i åldrarna 3 till 5år. Barnboken syftar till att stärka barns självkänsla och identitetsutveckling samt att skapa förståelse och igenkänning hos barn i behov av särskilt stöd. Berättelsen i vår barnbok handlar om fyra karaktärer, alla med olika egenskaper som kan relateras till olika typer av koncentrationssvårigheter, där var och en av egenskaperna framställs som något positivt och som har ett värde i sig.

Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på Barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför Barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad..

The purpose of this research is to analyze six children?s books from a gender perspective and thereby investigate in what way boys and girls respectively are portrayed in books.My general question is:How are boys and girls portrayed in children?s books?This question has been broken down into four minor questions:What type of clothes are the people wearing? Are people predominantly male or female? Have people specific attributes which are linked to their sex? Are people performing specific actions which are linked to their sex?In my research I have combined quantitative and qualitative methods and my theoretical framework has been gender.This study reveals a change in children's books with respect to how the different genders are portrayed. The progression is towards a more equal portrayal but despite this, patterns typical for the respective genders shine through..

Barn av idag möter flera roller som kanske inte fanns i vår barndom. Könsroller som verkar enligt tradition ställas emot de könsroller som utvecklats och vuxit fram i vårt samhälle. Att de som arbetar med barn, i förskolan eller skolan, tänker på vår förhållning till genus, och konstruerandet av kön i förskolan är för mig väldigt viktigt. Därför har jag valt att se på en del inom förskoleverksamheten som sällan, om någonsin, tas upp i dessa diskussioner. Barnböcker är något som många barn kommer i kontakt med och dessa har jag analyserat ur ett genusperspektiv för att utläsa vilka könsroller som representeras i barnlitteraturen.

Rapporten tar upp mina reflektioner dels angående projektarbetet både på ett personligt plan samt samarbetet mellan oss två som gjorde projektet. Vad har fungerat och vad har fungerat mindre bra under projekttiden? Från 2D till 3D är en röd tråd genom hela rapporten då vi gått från 2D-referernsbilder i Barnboken Gabriel Glömmer till utrenderade 3D-sekvenser. Jag går igenom vad jag gjort och vad andra gjort under projekttiden då vi haft hjälp av lite olika människor. Dessa människor presenteras snabbt, något annat som presenteras är boken och min relation till densamma.

Syftet med mitt arbete är att genom analyserna se på ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. På vilket sätt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen består av två avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet består av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av två analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris.

Vi har gjort en barnbok med syftet att de yngsta barnen, på ettlustfyllt och vardagsnära vis, ska få ett intresse- och en inblick i detkretslopp som konsumtion och avfall utgör. Vi tycker att justkonsumtionens påverkan på miljön och främst klimatförändringarär ett aktuellt ämne och att Barnboken som form är ett bra sätt attundervisa barn med. Vår bok vänder sig till barn i sexårsåldern.Processen har inkluderat faktainsamling som vår bok grundar sig i,kontinuerlig kontakt med barngrupp samt förskollärare sommålsättning att bokens innehåll ska tilltala den tänkta målgruppen.Resultatet av vårt arbete utvärderades tillsammans med fyra styckenlärare som i lugn och ro fått använda- och granskat boken. Vid ettutvärderingsseminarium samtalade vi kring hur de upplevt boken.Responsen var mycket positiv. Sammanfattningsvis kan vi draslutsatsen att en barnbok i berättande form är ett mycket bra medeldå man vill förmedla kunskaper, om avfall och konsumtion i ettkretslopp, till barn..

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala Barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke..

Examensarbetet handlar om hur pedagoger på två olika förskoleavdelningar arbetar med barnböcker och högläsning. Syftet med examensarbetet är att undersöka när och hur böcker och högläsning förekommer i verksamheten samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna ser med användandet av dessa. Vi har genomfört kvalitativa verksamhetsobservationer och pedagogintervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Utifrån den insamlade empirin har vi därefter analyserat samt knutit an till vår kunskapsbakgrund och tidigare forskning. Undersökningen visar att pedagogerna ser Barnboken och högläsningen som en källa till kunskap och lärande men resultatet pekar på att barnböcker och högläsning inte används som ett kontinuerligt inslag i verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barnlitteraturens funktioner i förhållande till barnens lärande i förskolan. Vår frågeställning är:Vad tillför barnlitteratur barnen i relation till vad de har möjlighet att lära sig utifrån den litteratur som erbjuds enligt förskollärarna?I studien framkom att barnlitteraturen ska ge barnen en fantasiresa. Det framkom även att inlevelse, kroppsspråk och tonfall är viktigt när förskollärare läser för barn, för att barnen då få en känsla av att boken är levande.Förskollärarna säger att tanken med Barnboken är att barnen på förskolan ska få en fantasiresa, som kan komma att prägla deras lek och som kan ge barnen ett lärande i form av empatisk förmåga, språkutveckling och väcka en nyfikenhet för barnlitteratur och vad den kan ge dem.I samtliga intervjuer framkom det att läsningen av barnlitteratur oftast sker på morgonen eller eftermiddagen då det är färre barn. Barnlitteraturen har fått en roll som lugnande på förskolan.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur Barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.