Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

My Exam work is about how to communicate with children. Reading for children is important and meaningful. They get connection with adults and inspiration to read and tell stories by there own. Therefore I created the draft to a children book. I made it up on my own.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka pedagogens didaktiska förhållningssätt till barnlitteraturen i förskolan. Vi utförde en kvalitativ studie där vi intervjuade fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Under intervjuerna använde vi oss av följande huvudfrågor: varför används barnlitteratur i förskolan?, hur förhåller sig pedagogen till barnböckerna på förskolan? och vad anses vara en bra Barnbok? Genom vårt intervjumaterial fann vi att pedagogerna har ett bra didaktiskt förhållningssätt och är medvetna om barnlitteraturens betydelse för barns lärande. Under intervjuerna framkom det att pedagogerna anser att barnlitteraturen är ett mycket bra verktyg för att stimulera barns språkutveckling, förståelse och fantasi.

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av Barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av Barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med Barnboken? Vi belyser i bakgrundenBarnbokens historik, vilken betydelse Barnboken har på förskolan och hur man använder sigav Barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av Barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att Barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av Barnboken både vid planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen.

Utgångspunkten för detta arbete är hållbar utveckling och barns lärande om vår miljö. Vi har valt att använda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lärande om hållbar utveckling i förskolan. Arbetet innehåller två produkter som är skapade för att användas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna består av en Barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befäster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet är att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vår gemensamma miljö.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala Barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke..

Vi är intresserade av vilken roll Barnboken har i förskolan och om både pedagoger och barn hade någon uppfattning om varför läsning kan vara av betydelse. Därför ville vi ta reda på pedagogers och barns syn på läsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda på vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. Vår studie bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna använde Barnboken främst som ett verktyg i förskolan för att främja barnets kunskapsutveckling som exempelvis språket, fantasin och faktakunskaper.

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en Barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska innehålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen..

Jag fick i uppdrag av Barn- och ungdomsförlaget Vombat förlag, att göra en Barnbok som handlar om väderfenomen för målgruppen barn 6-9 år. Boken ska innehålla förklaringar och fakta om tretton olika väderfenomen, men i detta examensarbete har jag gjort förslag på fyra uppslag ur boken som behandlar fyra olika väderfenomen.Det finns idag redan många böcker som behandlar temat väder och väderfenomen, då det är ett relevant och spännande ämne som barn ständigt kommer i kontakt med och som påverkar dem varje dag. Dock har jag inte stött på någon som enbart fokuserar på väderfenomen utan att gå in på klimatfrågor eller mer omgripande information om väder. I detta examensarbete har jag undersökt hur informativ illustration kan användas för att på ett enkelt, tydligt och underhållande vis förklara vad som ligger bakom de olika väderfenomenen. För att ta reda på detta och för att förstå målgruppens behov har jag använt mig av teorier, gjort en omvärldsanalys och en målgruppsanalys.Utifrån vad jag kom fram till har jag utformat ett förslag på fyra uppslag som jag sedan testade på målgruppen..

The purpose of this study is to investigate how male and female is produced in the literary children?s literature that is found in a Municipal preschool. My issues are the following:Which sex dominates as a main character in the preschools literary books?What type of properties is attributed to the characters?What type of clothes is portrayed on the books characters?I performed a quantitative study of 136 children?s books. I used Maria Nikolajevas perceptions of stereotypical male and female properties to analyze my empirical data.

Studien undersöker reklamfilmer som använder sig av andra varumärken i sin reklam för att marknadsföra sig. Studien analyserar de olika reklamfilmerna för att se vilka retoriska strategier som används i reklamfilmerna, samt hur publiken kan tänkas uppfatta dessa. Studien problematiserar och diskuterar användningen av de olika strategierna som används i reklamfilmerna, samt på vilket sätt reklamfilmerna är utformade. Studien visar på att företag gynnas av de jämförande marknadsföringsstrategier de använder sig av. Det framkommer också i studien att när jämförande reklam publiceras blir det ofta stor uppmärksamhet riktad till just den och de företag som är inkluderade i den.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad förskollärare anser om barnlitteraturens betydelse, hur Barnboken används i verksamheten och hur detta kan kopplas till läroplanen. Undersökningen bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen består av fem verksamma förskollärare, vars ålder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna främst använder barnlitteratur vid högläsningsstunder, då barnen ska vila. Lässtunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen använder litteraturen, då de på egen hand tittar och ?läser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu. Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter.Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus.För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen.Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger väljer litteratur till förskolan då den är viktig för läs och skrivinlärningen. Vi vill också undersöka vilket inflytande barnen har på valet av litteraturen. Vi har i undersökningen intervjuat tre pedagoger samt en barnbibliotekarie. Frågeställningarna är: Hur väljer pedagoger barnlitteratur till förskolan och vad styr valet? Har barn inflytande över litteraturvalet till förskolan? Hur ser i så fall detta inflytande ut? Resultaten av intervjuerna har bearbetats och diskuterats för att kunna presenteras.