Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta ämne är att jag fått höra att män i förskolan får akta sig för att förstärka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstärka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster. Syftet med arbetet är att belysa hur det ser ut med jämställdheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jämställdhet och vilka förhållningssätt de har med anknytning till kön. För att undersöka detta används intervjuer och observationer som metod, där tyngdpunkten ligger på intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollärare från tre förskolor, där förskolorna har någorlunda skiljda upptagningsområden. I tidigare forskning kring ämnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstärker rådande könsmönster än motverkar dem. Något som framkom i undersökningen var att det finns olika nivåer av medvetenhet och kunskap kring genus på förskolorna och att detta påverkar arbetet med jämställdhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet få motsatt effekt. Ett intressant område att forska vidare kring är hur tydligt jämställdhetsaspekten belyses från ledningshåll..

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Skateboard är inte bara en bräda utan en fysisk aktivitet som har kommit för att stanna. En skateboard innefattar mycket mer än bara åkandet, det har skapats en rik kultur och som närmast kan ses som en livsstil, ett sätt att leva för dess utövare. Skateboardkulturen har egna kläder, symboler och värderingar som skapar uttryck för de individer som utövar och lever i kulturen. Det existerar också många konkreta exempel och likväl tankar och funderingar kring förebilder och idoler inom skateboardkulturen. Syftet med undersökningen är att studera hur unga skateboardåkare förhåller sig till och definierar förebilder och idoler. För att kunna tolka och analysera de unga skateboardåkarnas utsagor behövs även en förståelse för deras perspektiv.

I denna studie studeras sex sagoböcker för barn ur ett genusperspektiv. Studien syftar till att undersöka och jämföra hur kön framställs och hur fördelningen mellan könen ser ut i sagoböcker ur serien Bland tomtar och troll. Böckerna är utgivna 1966, 1974, 1983, 1993, 2003 och 2012. För att besvara studiens frågeställningar har en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys genomförs. Vi har räknat förekomsten av båda könen och studerat vad könen framställs med för egenskaper.

Landskapsarkitektur påverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och därmed hur människor lever sina liv. Den här uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan användas inom landskapsarkitektur. Målet är att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jämställdhetsfrämjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels från mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan användas som ett redskap för samhällsförändring. Dels kommer det från en specifik förfrågan från Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare målgrupp.

SammanfattningKvinnor och män har historiskt sett ansetts ha olika fysiska och psykiska förutsättningar och den norm i samhället som vi levt efter har varit mannens. Kvinnans plats var i hemmet som maka, mor och husfru. I och med samhällets utveckling förändrades den könsspecifika arbetsfördelningen och kvinnan började förvärvsarbeta. Hem ? och konsumentkunskap har gått från flickämne i skolan till obligatoriskt för alla där skolan ska främja jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Denna rapports syfte är att undersöka hur yrkesverksamma lärare inom hem ? och konsumentkunskap ser på jämställdhet och genus inom sitt ämne, vad som kan påverka hur de arbetar med jämställdhet mellan könen i sin undervisning samt hur de praktiskt genomför detta.

Titel Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, Borås Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgångselever från år 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende på genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkäter med Viskastrandsgymnasiets avgångselever från år 2003. Material 30 telefonenkäter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gällande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare än med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nästan hälften av eleverna arbetade inom annat område än sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

SammandragSyftet med undersökningen är att se på vilka faktorer som påverkar urvalet inom historieundervisningen på grundskolans senare år.Vad är det som styr urvalet inom historieundervisningen?Läroplaner?Elevgruppens sammansättning?Diskussioner i lärarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lärarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen är genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats är att lärarna använder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen är den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likaså de diskussioner som har förs i lärarlagen. Genus som påverkande faktor kunde jag inte finna var av sådan karaktär inom undervisningsämnet historia.

Vårt syfte är att se hur lärare förhåller sig till flickor och pojkar i deras bildskapande och hurkönsroller konstrueras i förskolan. Genus och jämställdhetsfrågor bör ofta reflekteras iförskolan och vara en grund för den pedagogiska verksamheten. Genom en kvalitativ studievill vi ta reda på eventuella skillnader som fortfarande kan vara ett hinder för pojkar ochflickor i deras personliga utveckling. Genom diskursanalytisk metod koncentrerar vi oss påspråkets innehåll och dess betydelse. Eftersom vi är bekanta med och har befunnit oss i denmiljö som vi har studerat blir det en fältanalytisk studie där kärnan handlar om deltagandeobservationer.

Folkhälsovetenskapligt program.

Flera forskare menar att läroboken under lång tid varit det viktigaste hjälpmedlet för lärare i sin undervisning. Läroböcker är också en egen litteraturgenre, med speciella särdrag och upplägg. Bland annat är innehållet i böckerna en reproduktion av vetenskaplig fakta, och det är upp till läroboksförfattaren att välja ut den fakta som ska ingå. Jag har undersökt om det skett en utveckling av genusmedvetande bland läroboksförfattare, genom att analysera innehållet i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet och fram till idag. Genus innebär den socialt konstruerade relationen mellan könen. Under samma period från 60-talet och framåt, har också den vetenskapliga genushistorien växt fram. I undersökningen kommer jag fram till att inte mycket hänt med läroböckerna under den tiden, trots att ett av de grundläggande kraven för gymnasiets verksamhet, enligt den senaste läroplanen - Lpf 94, är jämställdhet mellan könen.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var..

Syftet med denna studie är att undersöka och förstå hur killar i årskurs 3 på gymnasiets omvårdnadsprogram upplever sin situation som unga män på en kvinnodominerande yrkesutbildning. Analysen grundar sig i tidigare forskning om unga män i utbildning i allmänhet, unga män på omvårdnadsprogrammet, män som studerar till sjuksköterskor, manliga sjuksköterskor samt genus- och maskulinitetsteori. Ett kvalitativt tillvägagångssättvaldes och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem unga män som går sista året på omvårdnadsprogrammet. Resultat visar att killarna generellt är positiva till utbildningen, både när det gäller derasupplevelser i klassrummet och på fältet. Omgivningens inställning till valet av utbildning varierar, likaså har killarna delade åsikter om vilka som får störst utrymme i klasserna,tjejerna eller killarna.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle vilja leka med något annat i sin bygglek..