Sök:

Sökresultat:

3175 Uppsatser om Barnböcker genus - Sida 13 av 212

Genus i samtal : En studie kring samtalets utformning i genusperspektiv i förskola och skola

Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken typ av sprÄkbruk anvÀnds av lÀrarna/pedagogerna dÄ de samtalar med barnen, beroende pÄ genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts Àr en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vÄr studie i en förskola och en skola för att sedan jÀmföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har Àven intervjuat lÀrarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrÄgor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfÀlle för att se om samtalens utformning varierar beroende pÄ de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

Genus- och jÀmstÀlldhetsarbete i förskoleverksamhet

AbstractAtt verksamheten inom förskolan ska ha ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv betonas i lÀroplanen, varför det lÄg nÀra till hands för oss att undersöka hur lÀrare upplever sitt arbete med genus- och jÀmstÀlldhet i förskolan. Eftersom jÀmstÀlldhet mellan könen grundlÀggs redan i tidig Älder har förskolan en viktig roll för att jÀmstÀlldhet ska kunna uppnÄs. Vi har i vÄr undersökning utgÄtt frÄn ett intervjumaterial som omfattar Ätta förskolor och nio verksamma lÀrare. Deras svar har vi analyserat och stÀllt i relation till aktuella styrdokument och relevant forskning inom ÀmnesomrÄdet. Vi har utifrÄn intervjuerna kunnat konstatera att lÀrare ute i verksamheten menar att de försöker behandla alla individer jÀmstÀllt, oavsett könstillhörighet och flertalet sÀger att de utgÄr frÄn ett individperspektiv.

Betyg i idrott och hÀlsa : En studie av flickors betyg i i det nya betygsystemet

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om flickor har bÀttre betyg i skolÀmnet idrott och hÀlsa nu jÀmfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit nÄgon förÀndring i flickors betyg samt vad som har pÄverkat detta. För att se ifall det blivit nÄgon förÀndring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslÀrare frÄn olika skolor för att fÄ en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det sÄg ut tidigare i Àmnet idrott  och hÀlsa samt vad som varit problematiskt vad gÀller jÀmstÀlldhet och genus. I undersökningen Äkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer pÄ varje skola.

Mor ror. Far Àr rar : En diskursanalytisk studie av barndom och genus i lÀseböcker för grundskolan.

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ hur det goda barnet konstrueras i lÀseböcker frÄn tre olika perioder. Jag tittar Àven pÄ hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhÀlle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sÀtts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhÀlle.

Transsexualismens villkor : Normeringar av kön, genus och sexualitet i lagen om könsbyte och diskursen kring lagen

Syftet med denna undersökning Àr att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte frÄn 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien Àr gjord historiskt, dÀr olika tidsmÀssiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nÄ insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjÀlpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten Àr frÀmst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar pÄ de frÄgor som utformats för att testa hypoteserna och genomgÄende stÄr erkÀnda kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt faststÀllda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen krÀver för ett erkÀnnande av det transsexuella subjektet.

Hur formas genus genom leken i förskolan?

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet Àr att undersöka hur genus formas i förskolans vÀrld. Detta studeras genom att titta pÄ leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att fÄ en fördjupad kunskap om detta undersöks Àven pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ avdelningar i undersökningen.

Representation av genus i lÀroböcker i spanska utifrÄn lÀrares perspektiv

Arbetet behandlar representationen av genus i lÀroböcker i spanska avsedda för gymnasienivÄ. Syftet med följande arbete Àr att dokumentera och analysera hur dessa lÀroböcker i spanska pÄ gymnasial nivÄ representerar genusbegreppet, om lÀroböcker i spanska tar hÀnsyn till genusfrÄgor i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter och vilka genusdiskurser som förekommer i texterna. Arbetet undersöker Àven hur lÀrare förhÄller sig till lÀrobokstexter. Arbetets undersökning baseras pÄ textanalyser och kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare i spanska. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen pÄ att mÀn betraktas som viktigare och har högre status Àn kvinnor i de analyserade texterna.

Pojkar och flickor i barnlitteratur : En studie om genuskonstruktion i skönlitteratur för barn

Mitt syfte med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur genus kan konstrueras i barnlitteratur. Studien avhandlar hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ stycken skönlitterÀra böcker som Àr skrivna för barn i Äldersgruppen 6-9 Är. Som metod har jag anvÀnt en diskursanalys vilket Àr en kvalitativ textanalys. Mina resultat visar en ganska stereotyp framstÀllning av genus Àven om det görs smÄ avsteg frÄn normerna. Jag ser en risk i att barnen kan pÄverkas av dessa stereotypa framstÀllningar och att de tvingas in i genusordningen utan att fÄ möjlighet att utveckla identiteter med breda genuspositioner.KaraktÀrerna i min studie visade upp bÄde feminina och maskulina drag vilket jag tror Àr ett problem som Äterfinns i alla genusstereotyper och inte enbart i litterÀra sammanhang Jag upplevde det problematiskt att strikt tolka karaktÀrerna mot ett motsatsschema.

Flicka, pojke eller funktionshindrad : Om bemötande av elever i trÀningsskolan

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i trÀningsskolan bemöter flickor och pojkar. Pedagogers medvetenhet om genus och betydelsen av bemötande för elevers identitetsutveckling ska undersökas.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom omrÄdena genus och funktionshinder samt inom det kombinerade omrÄdet genus och funktionshinder. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilken genusmedvetenhet som finns hos pedagoger och hur de ser pÄ bemötandets betydelse, och med hjÀlp av deltagande observationer ville vi se hur pedagoger uttrycker denna medvetenhet i handling.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att genusmedvetenhet finns hos pedagogerna men att det inte Àr nÄgot de fokuserar pÄ i sin undervisning dÄ de utgÄr ifrÄn varje elevs behov pÄ grund av elevens funktionsnedsÀttning och personliga egenskaper. Pedagogerna i undersökningen bemöter flickor och pojkar pÄ olika sÀtt, men det Àr svÄrt att sÀga om det beror pÄ genusstrukturer eller pÄ barnens olika förutsÀttningar. Ett sociokulturellt perspektiv pÄ tolkningen av resultaten tyder pÄ att pedagogers bemötande faktiskt har betydelse för elevers identitetsutveckling..

Barns fria lek i förskolan - En studie kring leken i ett könsperspektiv

VÄrt problemomrÄde Àr hur genus och kön konstrueras i leken i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en större insikt i hur barn pÄ tre till sex Ärs Älder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men ocksÄ lekarnas innehÄll. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur fÄr, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka fÄr huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad hÀnder nÀr pojkar respektive flickor gÄr in i varandras lek? NÀr leker de könsuppdelat och vad kan det bero pÄ? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrÄgasÀtter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet pÄverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda pÄ genom att göra observationer pÄ tvÄ förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet pÄ de tvÄ förskolorna visade sig skilja ganska mycket Ät, i den ena barngruppen sÄg tjejerna och killarna inte pÄ varandra som tvÄ enskilda grupper medan pÄ den andra förskolan visade de sig vara vÀldigt könsuppdelade..

Genus i idrott och hÀlsa. : Sju gymnasielÀrares tankegÄngar kring genus inverkan pÄ undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka genus inverkan pÄ undervisningen i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Fokus har legat pÄ att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielÀrare fÄ insikt i hur de tÀnker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstÄr i relation till detta. Teorin som denna studie vilar pÄ Àr dels en genusteori och dels en jÀmstÀlldhetsteori. Resultatet i studien visar att lÀrarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, dÄ de uppfattade killar som mer dominanta i Àmnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansÄg dock inte att Àmnesplanen eller undervisningens utformning gynnade nÄgot av könen i större bemÀrkelse utan att det snarare har att göra med klassamansÀttningar och individernas personligheter.

Barn- och ungdomsböcker ur ett genusperspektiv

Syftet med den hÀr studien var att skönja mönster rörande genus i skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, och pÄ sÄ sÀtt fÄ en bild av vilken syn pÄ kön böckerna förmedlar. Vidare ville vi koppla dessa mönster till olika forskningsuppfattningar om vad pojkar och flickor bör lÀsa. De teoretiska utgÄngspunkterna som anvÀndes var teorier kring genus och teorier om lÀsning. FrÄn dessa teorier brukades bland annat begreppen genusordning, ideologisk och biologisk syn pÄ genus, könsmönster, textens och individens repertoar samt identifikation. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att vi dels kritiskt granskade och analyserade sex skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker, dels genomfördes en diskursanalys av olika forskningsuppfattningar gÀllande genus i barn- och ungdomslitteratur.

Brottsoffer i pressen : En granskning av tvÄ morgontidningar

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Medvetenhet och osÀkerhet: hur vill jag att du ska bli? : ? en fenomenografisk studie om barnskötares och förskollÀrares uppfattningar om hur genus pÄverkar barnets identitetsskapande

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur genus kan pÄverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfrÄga Àr: hur kan genus pÄverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgÄngen belyses studiens forskningsfrÄga utifrÄn olika aspekter, sÄsom vilka förvÀntningar det finns pÄ flickor och pojkar, sprÄkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering Àr: hur beskriver barnskötare och förskollÀrare verbalt att deras genusperspektiv kan pÄverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har tvÄ barnskötare och fyra förskollÀrare intervjuats utifrÄn en kvalitativ intervjuform.

?Pojkar ska ha blÄ klÀder, flickor ska ha rosa.? : en studie kring hur genus skapas pÄ SiS sÀrskilda ungdomshem

I vÄrt samhÀlle skapas och upprÀtthÄlls dagligen en genusordning, dÀr kvinnan underordnas mannen. Genom vÄrt sÀtt att uttrycka oss konstrueras och upprÀtthÄlls genusordningen, ofta omedvetet dÄ den Àr sÄ djupt rotad i oss att vi inte lÀgger mÀrket till den. Denna konstruktion, upprÀtthÄllandet av genus, sker i vÄrt samhÀlle likavÀl som pÄ SiS (Statens Institutionsstyrelse) sÀrskilda ungdomshem. VÄrt syfte med uppsatsen Àr dÀrför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen pÄ de sÀrskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mÄl i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrÀttades.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->