Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar samt erfarenheter lĂ€rare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger pĂ„ lĂ€rares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att fĂ„ svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar har data samlats in med hjĂ€lp av respondentintervjuer med sex lĂ€rare verksamma i grundskolans tidigare Ă„r. Även tidigare forskning inom omrĂ„det har behandlats.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med föreliggande studie var att med utgÄngspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lÀrarna och de studerande pÄ Komvux hade pÄ anvÀndning av erfarenheter i undervisningen. 36 lÀrare och 58 studerande deltog i tvÄ separata enkÀtundersökningar som analyserades bÄde kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lÀrare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansÄg att anvÀdning av erfarenheter i undervisningen positivt pÄverkade deras lÀrande och stÀrkte studiemotivation. MÄnga var kritiska mot hur ofta erfarenheter anvÀndes och deras Äsikt var att detta berodde pÄ Àmnets karaktÀr och lÀrarens personlighet.

Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till LÀkemedelsassisterad behandling. SammanfattningSyftet med denna uppsats var att Äterge socialsekreterarnas instÀllning till- och erfarenhet av att arbeta med lÀkemedelsassisterad behandling, samt fÄ en inblick i hur deras arbete berörs av lÀkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade pÄ tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssÀtt med LAB skilde sig Ät mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jÀmförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjÀnstens ansvar i LAB som litet.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka erfarenheter lÀrare har av att arbeta med elever med ADHD i sina klasser. Studien riktar sig till grundskolans tidigare Är skolÄr 1-3. Det empiriska materialet har samlats in genom en bandad fokusgruppintervju dÀr Ätta verksamma grundskollÀrare med erfarenheter av att jobba med dessa barn medverkar. LÀrarnas beskrivningar av sina erfarenheter kretsar till stor del kring de avvikande beteenden ett barn med ADHD kan ha i form av aggressiva utbrott och impulsiva handlingar. Hur dessa beteenden pÄverkar sÄvÀl eleven sjÀlv som lÀraren i klassen men Àven övriga kamrater.

Bakgrund: SjÀlvskadebeteende Àr fortfarande tabubelagt och förknippat med skam, trots att det Àr mer uppmÀrksammat nu Àn innan. Litteraturen beskriver att dessa patienter ofta bemöts med avsky och okunskap dÄ hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplever det problematiskt att förhÄlla sig till dem. För att öka förstÄelsen för dessa patienter kommer denna litteraturöversikt att fokusera pÄ patienternas egna erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrden.Syftet: Syftet var att beskriva erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrden hos patienter med ett sjÀlvskadebeteende.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehÄllsanalys av 12 artiklar genomfördes.Resultatet: Fem kategorier skapades: Att finnas men inte synas- erfarenheter av den sviktande organisationen, En miljö som hÀmmar eller frÀmjar- erfarenheter av den fysiska miljöns pÄverkan, Att hjÀlpa eller stjÀlpa- erfarenheter av personalens attityder, Mellan hopp och förtvivlan- erfarenheter av patientens egna kÀnslor i mötet och Jag Àr unik men ni vÀljer att inte se- erfarenheter kring patientens önskemÄl om en individanpassad vÄrd.Diskussion: Fynden diskuteras utifrÄn negativa och positiva aspekter samt diskuteras patienternas behov. UtifrÄn den etiska vÀrdegrunden diskuteras hur vi kan förbÀttra patienternas erfarenheter av hÀlso- och sjukvÄrden. Författarna diskuterar Àven fördelarna med individanpassad vÄrd..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andrasprÄksundervisningen av nyanlÀnda elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frÄgestÀllningar:PÄ vilket sÀtt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsÀttningar fÄr eleverna att anvÀnda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det sprÄkutvecklande arbetet?Hur förhÄller sig lÀraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas sprÄkutveckling tillskrivs dessa av lÀrarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lÀrare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade sprÄkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och dÄ frÀmst till tidigare lektionsmoment med undervisande lÀrare, men Àven till erfarenheter frÄn elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och sprÄkliga bakgrund.

Tidigare forskning har fokuserat mycket pÄ vad entreprenörskap Àr, och vem som Àr en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör Àr nÄgot man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap dÀr man fokuserar pÄ entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar tvÄ huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar pÄ att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper Àr nÄgot man kan utveckla genom olika affÀrserfarenheter.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i vÀrlden antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vÄrd.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. UppnÄr eleverna mÄlet att kunna uttrycka Äsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fÄtt ett högre betyg pÄ sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen Àr att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fÄtt betyget MVG.

Trots att mobbning Àr ett kÀnt problem pÄ mÄnga skolor rÄder det brist pÄ kunskap kring ÄtgÀrdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om nÄgra personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sÀtt att ÄtgÀrda pÄgÄende mobbning. Arbetet kommer att fokusera pÄ det ÄtgÀrdande arbetet. .

BAKGRUND:Skolverket visar att barns lÀsförstÄelse under senare Är har minskat. I litteraturen har vi lÀstom hur pedagoger kan anvÀnda sig av olika stödstrukturer för att hjÀlpa barnen till bÀttreförstÄelse. Hur barn uppfattar eller erfar sin omvÀrld Àr beroende av vilka erfarenheter de harsedan tidigare. Tillsammans med barnen kan samtal kring bilderböcker vara ett sÀtt att fÄ tadel av deras förestÀllningsvÀrldar.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur barn relaterar sina erfarenheter av fenomenen rÀdsla ochensamhet ur innehÄllet i en bok.METOD:För att samla in det empiriska materialet anvÀndes kvalitativa barnintervjuer. Vi genomfördeÄtta intervjuer pÄ barn i förskoleklass i tvÄ kommuner.

Bakgrunden till arbetet bygger pÄ vÄra tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen dÀr vi upplever svÄrigheter med att undervisa elever utifrÄn deras behov och förutsÀttningar. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka erfarenheter lÀrare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har Àven tagit del av idrottslÀrares strategier i förhÄllande till dessa elever. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder olika strategier för elever med AD/HD.