Vårt syfte med denna studie är att ta reda på pedagogers tolkningar av begreppet barn med särskilda behov, men även se skillnader mellan pedagogers föreställningar kring dessa barn inom förskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna beskriver resurser och stöd som finns på förskolorna, och därmed väcka tankar och idéer hos pedagoger inom specialpedagogik och för barn med särskilda behov. Arbetet ger en översikt över kunskapsbakgrunden om barn i behov av särskilt stöd i förskolan med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande: ? Hur beskriver pedagoger begreppet barn med särskilda behov? ? Hur ser pedagogerna på bemötandets betydelse för barn med särskilda behov? ? Hur pratar pedagogerna om stöd och resurser för barn med särskilda behov i förskolan? Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla barn på något vis är i behov av särskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrån varje enskilt barns behov.

Barn och trygghet i förskolan ? en studie om förskollärares uppfattningar om trygghet hos små barn i stora förskolegrupper.Syftet med undersökningen är att beskriva och synliggöra hur förskollärare resonerar kring små barn och trygghet i stora barngrupper i förskolan. Det har skett kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor som alla har haft grupper som överstigit tjugo barn och i åldrarna ett till fem år. Resultatet visar att barngruppens storlek har betydelse för de små barnens känsla av trygghet i förskolan och samarbetet med föräldrarna är betydelsefullt när det gäller barnens trygghet i förskolan.Antal sidor: 28Children and their secureness at preschool ? a study of preschool teachers? opinions about small children?s sense of security in large preschool groups..

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande Barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa Barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande Barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

Syftet med studien är att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Synen på barn med utvecklingsförsening har förändrats genom tiderna, från att ha ansetts av samhället vara obildbara till att få rätt till att leva ett vanligt liv. Barn med utvecklingsförsening har tidigare varit segregerade till särförskolor, idag har de rätt till plats inom den kommunala förskolan.Syftet med denna uppsats är att belysa förskollärares arbete med och förhållningssätt till barn med utvecklingsförsening i förskolan. Att se vad förskollärarna anser om sina färdigheter för att arbeta med barn med utvecklingsförsening. Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98 skall förskolan ta emot alla barn och alla barn har rätt till det stöd de behöver. Därav undrar vi hur resurserna ser ut för barn med utvecklingsförsening och hur ser förskollärarna på resurserna?Genom en kvantitativ enkätundersökning som 52 förskollärare från åtta förskolor deltog i har vi fått en bild av vad dessa förskollärare har för tankar om barn med utvecklingsförsening på förskolan.Resultatet av vår undersökning visar att det är vanligt att förskollärarna har barn med utvecklingsförsening på förskolan.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn på arbetet med övervikt och fetma hos Barn. Studien var kvantitativ i form av en enkätstudie och genomfördes i ett län i södra Sverige. På BVC arbetar distriktssköterskor som är specialiserade i öppen hälso- och sjukvård samt barnsjuksköterskor med utbildning i hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer än hälften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansåg i högre utsträckning än distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver åtgärdas.

Syftet med undersökningen är att utreda och jämföra hur barn och pedagoger ser på barns psykiska hälsa. Våra frågeställningar är: Vad innebär psykisk (o)hälsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försämra respektive förbättra den psykiska (o)hälsan? Anser barn och pedagoger att barnen är utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbättra barnens psykiska hälsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare bemöter utåtagerande barn i skolan. I forskningsbakgrunden belyses hur omgivningen förhåller sig till utåtagerande barn och vad som definierar begreppet ?utåtagerande?. Vidare beskrivs metoder för hur lärare kan bemöta dessa Barn. En kvalitativ forskningsmetod har använts där vi har gjort observationer av tre lärares bemötande av två utåtagerande Barn.

Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv.Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan.I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden.Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa Barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan. Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa Barn. I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD. Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år.