I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan använda sig av. Materialet är framtaget med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar på två frågeställningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssätt/metoder används för att främja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefär samma uppfattning om hur man som lärare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt Barn. Samtliga pedagoger poängterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta är de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansåg att barnen mår bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien är att pedagogen bör utforma en strukturerad läromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och må bra i vardagen.

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvårigheter. Det övergripande syftet med arbetet är få en bred kunskapsbas inom området. Metoderna vi använt oss av är litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingående förståelse för barn med dessa svårigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvårigheter som finns, samt hur lärare och andra pedagoger kan hjälpa dessa Barn. En viktig slutsats som kan dras är att pedagogerna i barnets omgivning måste ha goda kunskaper om, samt vara väl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat.

Det finns barn som aldrig fått möjlighet att lära sig läsa och skriva. Syftet med fallstudien är att bidra till kunskap om hur tvåspråkig undervisning uppfattas av några romska barn i tolv års ålder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmålslärares arbetssätt. Tre huvudfrågor ställdes: Vad betyder tvåspråkig undervisning för några romska barn? Hur arbetar modersmålsläraren? Hur upplever dessa romska barn momentet läs- och skrivinlärning? Som metod användes observation och kvalitativ intervju. Modersmålsläraren agerade som tolk under intervjun.

Syftet med denna studien är  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv där barn, lärande och socialt samspel med varandra är i fokus..

Syftet med studien är att undersöka och förstå hur nyanlända barn samspelar med andra barn i leken när de inte talar språket och hur börjar de lära/utveckla majoritets språket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under två olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. Efteråt gjorde jag stimulated recall intervju där jag hade samtal med pedagogerna och jämförde mina upplevelser angående barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjälp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlända barn i början oftast använder sig av kroppsspråk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstådda när de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning också fram till att det tar tid för att nyanlända barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket på hur mycket stödd de får från vuxna. Vidare visar resultatet att språkutvecklingen hos nyanlända barn beror mycket på pedagogernas engagemang, respekt till barnets språk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behärskar barnets språk och kan kommunicera med barnet på ett mer betydelsefullt sätt..

Stress är någonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning är att få kunskap om förskollärares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet är också att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset på förskollärares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstå de signaler barn ger ifrån sig.Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, här beskrivs hur samhällets utveckling påverkar oss människor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag påverkas av denna utvekling.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos Barn. Mina frågeställningar blir därav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjälpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara på dessa frågor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har ställt fasta frågor och vid några tillfällen ställt följdfrågor för att få så detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar på att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Barn födda för tidigt (gestationsålder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsättningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband beträffande kognitiv nivå och beteendeproblem jämfördes testresultat från Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgången graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i åldern 7-8 år. Alla barn var normalfungerande utan känd utvecklingsavvikelse och/eller hjärnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sämre på verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lägre helskaleintelligenskvot (HIK) jämfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress påverkar barn i behov av särskilt stöd och om pedagogerna anser att stress är ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer är en stor stressfaktor för Barn. Enkätundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest är matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jämförelse för att se om Montessoripedagogikens syn på bemötande av barn med koncentrationssvårigheter stämmer överens med moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter och i så fall hur. Fokus i syftet ligger särskilt på hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen är en jämförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus på Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jämförts är fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvårigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestränande materiel.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poäng/ Omvårdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Studiens syfte var att studera förskollärares erfarenheter kring barn och skilsmässor samt undersöka om det finns något medvetet arbetssätt gällande bemötandet av barn vars föräldrar genomgår skilsmässa. Vi var även intresserade av att studera vilken betydelse föräldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnå studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade åtta stycken förskollärare, detta för att belysa deras sätt att se på barn i skilsmässosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns något rekommenderat arbetssätt gentemot barn i skilsmässosituationer. Det vi kunnat urskilja är däremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmässan. Resultatet visade också på några betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmässosituationer, nämligen arbetet med samtal och föräldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till Barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till Barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

Många människor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador är obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rädsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi är en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits några mätmetoder för injektionsfobi hos Barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i åldrarna 8-17 år. Data från 677 barn samlades in i skolor i Stockholmsområdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.