Bakgrund: Den fria leken är ständigt ett aktuellt ämne och under senare år har det framkommit forskning som påvisar hur viktig lek är. Under vår tredje termin blev vi medvetna om att inte alla barn deltar i den fria leken tillsammans med andra barn. Vi förstod då att det är viktigt att arbeta för att ge alla barn möjlighet att kunna delta.Syfte: Att undersöka vad pedagogerna anser om den fria leken och hur pedagogerna arbetar för att alla barn skall få möjlighet att delta.Metod: I vår studie har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade 12 pedagoger på fem olika förskolor. Förskolorna var förlagda i tre olika kommuner vilket vi ansåg kunde möjliggöra variation i informanternas svar.Resultat: I studien framkommer det att pedagogerna använder sig av olika metoder som alla är överförbara till andra förskolor för att på bästa sätt hjälpa alla barn för att de skall få möjlighet att vara delaktiga i den fria leken.

Året 1995 ändrades reglerna i föräldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom ändringen så tillfaller automatiskt, om inget annat sägs, förmyndarskapet till vårdnadshavaren. Detta innebär att vårdnadshavarens ställning stärktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgängliga för vårdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsättas, så skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i föräldrabalken och utsökningsbalken med hjälp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa ämnet utifrån olika aspekter för att sedan komma med egna idéer och förslag till ändring i dagens gällanderätt. En huvudtanke bakom ändringarna i föräldrabalken var att vårdnadshavaren vill barnet sitt bästa.

Andersson, Natalie & Andersson, Peter (2011). Barn i behov av särskilt stöd vid lek ? peda-gogers syn på lekutveckling i förskolan. Malmö högskola Studien inriktas kring barn som är i behov av särskilt stöd vid lek och den ses ur ett pedagog-perspektiv. Studiens intention är att ta reda på hur pedagoger upptäcker barn som har svårig-heter med lek och hur pedagoger stärker dessa barn.

Fetma är ett ökande problem hos barn och ungdomar i hela västvärlden. Träning och fysisk aktivitet har en viktig roll i arbetet med behandling av barn med obesitas, speciellt i kombination med kostråd och beteendeterapi. Syftet med studien var att undersöka obesa barns upplevelse av fysisk aktivitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att ta del av barnens egna tankar och erfarenheter. Fem barn i åldrarna 10 och 12 år med obesitas intervjuades.

Folkhälsovetenskapligt program.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad är adekvata för barn som har familjeproblem, utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som på olika sätt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fått fram ett relevant och ingående materiel som belyser ämnet. Resultatet visar på att organisationerna sätter barnet i fokus på olika sätt, de har olika synpunkter och illvägagångssätt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi använt oss av eorier och begrepp som system och livsvärld av Habermas, byråkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar på att det är viktigt att se till helheten och på det som finns runt omkring, inte enbart på de olika delarna och till problemet i sig..

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Inom intensivvårdssjuksköterskans profession ingår omvårdnad av patienter i olika åldrar med skiftande karaktär på sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vård på intensivvårdsavdelning för alla åldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vårdtillfällen i Sverige år 2008. Att vårda barn ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Barn och ungdomar lägger idag mindre tid på fysisk aktivitet och mer tid på olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkätundersökning riktad till barn i 10-13 - årsåldern har syftet varit att ta reda på hur mycket tid de lägger på olika fysiska aktiviteter, i skolan och på fritiden, samt hur mycket tid barnen lägger på olika skärmbundna aktiviteter såsom dator, tv och surf- och läsplatta. Vår hypotes är att det finns ett samband mellan hög frekvens av användandet av olika skärmbundna aktiviteter och låg grad av fysisk aktivitet. Något sådant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att många barn tillbringar mer än rekommenderad tid framför en skärm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering.

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Utifrån vår forskningsgenomgång framstod bilden av barn och vuxna barn till drogberoende föräldrar som övervägande negativ, sjukligförklarande och stereotypifierande. I kontrast till tidigare forskning sökte vi att med vår studie uppvisa en så komplett och balanserad bild vi kunde av ett antal vuxna barn - studiens syfte var att belysa positiva och negativa upplevelser hos ett antal vuxna barn till drogberoende föräldrar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats, där empirin samlats in genom intervjuer med fem kvinnliga vuxna barn till alkoholberoende föräldrar. Materialet tolkades med Pierre Bourdieus begrepp habitus, sociala fält och kapital, samt den tidigare forskningen. Vi fann att nästan alla deltagare upplevde ensamhet eller utanförskap under barndomen, att alla hade olika många kompisar under uppväxten och att knappa hälften hade problem med relationer i vuxen ålder.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som används. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var svårt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svårt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lättare förstår dem.